Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?

Att vi skulle haft nåt överskott av bostäder i början av 90-talet, är inget jag kan påminna mig.
Jag va i och för sig endast 26 år vid den tidpunkten, och hade bara stått i bostadskön i 7 år för en bostad i Stockholm, så vad vet jag.
Att vi hade ett överskott på bostäder 1975 (när miljonprogrammet va färdigtbyggt) har jag däremot hört.

[DanielBullion]

Nej, så är det inte. Någon gång så måste någon stå för notan, men oddsen för att det blir BLT ensamma är relativt låg (eftersom de helt enkelt inte kommer att klara av det). Min tro är att det blir vi alla tillsammans. Det finns ingen universell sanning som säger att den som lånat för mycket kommer att betala tillbaka lånet. Isåfall vore det ju riskfritt att låna ut.

Höjs istället räntan successivt får människor helt enkelt konsumera mindre och betala av mer på lånen månad för månad tills dom klarar av kostnaderna.

Visst, eller trappa av ränteavdraget stegvis, vilket hade varit mitt förslag. Då kan man puffa BLT i rätt riktning ortogonalt mot andra hänsynstaganden. Jag är inte på något sätt emot att höja räntan, tvärtom, det är bara att det specifikt i Sverige finns två drivkrafter till den privata lånekarusellen och vi vill bli av med båda.

Ja absolut är det så kanske var lite oklar, menade mer att dom ska stå för så mycket av notan som det går. Dvs. de som har lyxvillor och inte egentligen har råd med det bör tvångsförsäljas och inte räddas.
Min grundtanke är iallafall att produktivitet bör driva ekonomin och inte hjärndött konsumerande. Därför som du säger bör vi inte heller göra hjärndött konsumerande avdragsgill och uppmuntrande således håller jag absolut med om att sänka och till slut ta bort ränteavdraget är en god idé.

[august]

Ja absolut är det så kanske var lite oklar, menade mer att dom ska stå för så mycket av notan som det går. Dvs. de som har lyxvillor och inte egentligen har råd med det bör tvångsförsäljas och inte räddas.

Det låter enkelt och bra, men min tes är att det inte kommer att fungera så. När det brister och en massa sällanvaror köps mindre, folk blir arbetslösa och dessutom räntorna går upp så kommer det inte bara vara frågan om överbelånade McMansions utan i antal ännu fler dyra bostadsrätter i och kring storstäderna i vilka det bor familjer med småbarn som inte har något enkelt alternativ. De kan inte sälja lägenheten, för då skulle de göra exit med en nettoskuld vilket i princip omöjliggör att finansiera en ny lägenhet.

Om ett problem bara gäller för några få så är det enkelt att säga " ert problem, det är självförvållat". Men när ett problem gäller för en väldigt stor del av väljarkåren så är det enkelt att se hur hanteringen av BLT i svårigheter snabbt kan bli den dominerande politiska frågan. Och när hela kollektivet av BLT (och deras föräldrar, om de är i livet) lägger sin röst på det parti som kommer upp med det mest generösa förslaget för hur man skall lyfta över BLTs skulder på resten av befolkningen (men man kommer ju inte att presentera det så) så kan du vara helt säker på att politikerna kommer att bli oerhört kreativa. Det kommer ju att vara den frågan man vinner valet på. Detta med bostäder är närmast heligt i Sverige.

Jag har ingen aning om hur skulderna kommer att socialiseras över hela väljarkåren, men jag är fullständigt övertygad om att det kommer att ske på något sätt. Och det kommer att heta att "staten räddar de som haft oturen att hamna i dessa svårigheter".

Min grundtanke är iallafall att produktivitet bör driva ekonomin och inte hjärndött konsumerande. Därför som du säger bör vi inte heller göra hjärndött konsumerande avdragsgill och uppmuntrande således håller jag absolut med om att sänka och till slut ta bort ränteavdraget är en god idé.

Jag tror säkert att i princip hela detta forum håller med om detta.

[Lassiter]

Ja absolut är det så kanske var lite oklar, menade mer att dom ska stå för så mycket av notan som det går. Dvs. de som har lyxvillor och inte egentligen har råd med det bör tvångsförsäljas och inte räddas.

Det låter enkelt och bra, men min tes är att det inte kommer att fungera så. När det brister och en massa sällanvaror köps mindre, folk blir arbetslösa och dessutom räntorna går upp så kommer det inte bara vara frågan om överbelånade McMansions utan i antal ännu fler dyra bostadsrätter i och kring storstäderna i vilka det bor familjer med småbarn som inte har något enkelt alternativ. De kan inte sälja lägenheten, för då skulle de göra exit med en nettoskuld vilket i princip omöjliggör att finansiera en ny lägenhet.

Om ett problem bara gäller för några få så är det enkelt att säga " ert problem, det är självförvållat". Men när ett problem gäller för en väldigt stor del av väljarkåren så är det enkelt att se hur hanteringen av BLT i svårigheter snabbt kan bli den dominerande politiska frågan. Och när hela kollektivet av BLT (och deras föräldrar, om de är i livet) lägger sin röst på det parti som kommer upp med det mest generösa förslaget för hur man skall lyfta över BLTs skulder på resten av befolkningen (men man kommer ju inte att presentera det så) så kan du vara helt säker på att politikerna kommer att bli oerhört kreativa. Det kommer ju att vara den frågan man vinner valet på. Detta med bostäder är närmast heligt i Sverige.

Jag har ingen aning om hur skulderna kommer att socialiseras över hela väljarkåren, men jag är fullständigt övertygad om att det kommer att ske på något sätt. Och det kommer att heta att "staten räddar de som haft oturen att hamna i dessa svårigheter".

Min grundtanke är iallafall att produktivitet bör driva ekonomin och inte hjärndött konsumerande. Därför som du säger bör vi inte heller göra hjärndött konsumerande avdragsgill och uppmuntrande således håller jag absolut med om att sänka och till slut ta bort ränteavdraget är en god idé.

Jag tror säkert att i princip hela detta forum håller med om detta.

'

Jag håller med din analys av att det kommer vara en politiskt fråga i framtiden hur räddar vi stora massan som  håller på att bli av med sin överbelånad bostad p.g.a sjunkande bopriser/högre räntor och arbetslöshet.
Skulderna kommer på nåt vis socialiseras.
Det är ju normalt idag att vinsterna privatiseras och förlusterna socialiseras!
Det som är intressant att det är massan som lever idag tryggt och bra liv, betalar skatt och pensionssparar men kanske inte amorterar, dom får den stora smällen och den massan är stor.

[august]

En annan sak angående detta med att socialisera BLTs skulder....

När jag nu argumenterar för att detta kommer att ske, varför rekommenderar jag ändå aggressivt amorterande? Vore det inte mer rationellt att argumentera för att belåna sig till taknocken och sedan kanske köpa PM för åtminstone en del? Dvs helt enkelt, "if you can't beat them, join them" och låta er andra ta del av smällen när jag ihop med övriga BLTs hamnar i svårigheter?

Jo, jag känner personer som resonerar exakt så, och med öppna ögon låter bli att amortera bort sina skulder i den takt de skulle kunna. Men jag avråder, jag tror att det vore ett stort misstag att spela på den hästen.

Orsaken till att amortera aggressivt idag (när räntorna är låga) är inte för att man kommer undan den stora BLT-problematiken (den björnen kan man inte springa ifrån med mindre än att man lämnar landet). Orsaken är att skaffa sig större manöverutrymme när det blir skakigt framöver.

Dvs även om man kommer att vara frustrerad när man blir tvingad att äta sin del av den demokratiskt fördelade BLT-skuldkakan så kommer läget ändå att vara mycket robustare om man inte dessutom själv sitter på en stor skuld. Och är det någonting som jag tror kommer att vara viktigt framöver så är det att ha lite finansiell flexibilitet. De där marginallösningarna som baseras på att man precis klarar sig givet att man har jobbet och lönen kvar, priserna inte stiger för mycket och ffa att inga spelregler förändras kommer att vara livsfarliga. Marginaler i ekonomin kommer att vara räddningen.

[DanielBullion]

Bra skrivet, i praktiken så lär det gå till så som du säger, det är Sverige i ett nötskal. Amorteringskravet borde ha varit striktare och kommit till tidigare. Ränteavdraget borde aldrig ha kommit till.

[Lassiter]

Bra skrivet, i praktiken så lär det gå till så som du säger, det är Sverige i ett nötskal. Amorteringskravet borde ha varit striktare och kommit till tidigare. Ränteavdraget borde aldrig ha kommit till.

Kanske det men om folk inte belånar vart kommer pengarna till systemet som kräver mer pengar hela tiden för att hålla tillväxten uppe? Kanske staten som lånar då?

[Lu]

Lik 90-tals kris med billiga bostäder tror jag inte på, då hade vi överskott av bostäder, idag har vi bostadsbrist, ungar kan inte flytta hemifrån, friggebostäder som lättar lite...

Källan är i och för sig gammal (https://cornucopia.cornubot.se/2012/09/bostadsbristens-sverige.html), men mycket tyder på att det inte finns någon större bostadsbrist än vad som historiskt sett har funnits, exempelvis runt 90-talet.

För mig är svaret att vad som ger bostadsbristargumentet sin kraft är den klassiska marknadsekonomislogan - tillgång och efterfrågan. Vad som gäller här är dock enbart att tillgången har verkat knapp och efterfrågan stor under villkoret att krediter har släppts lösa. Det har verkat som att det råder brist på bostäder för att när tillgångar blir mer tillgängliga, genom relativt låga räntor som människor kan låna mot, korrigerar marknadsmekanismerna detta genom att bygga mer bostäder som inte annars vore efterfrågade. När räntesättningen är frikopplad från marknadskrafter skapas med andra ord falska signaler. Pengar skulle, innan räntan sänktes, egentligen kunna ha knuffats in i något som människor verkligen efterfrågade, till nuvarande ränta. Inte en framtida, lägre ränta.

Detta är egentligen en alternativkostnadsanalys. Utan en planekonomisk ränta skulle pengarna, till en kostnad av den tidigare räntan innan räntesänkningen tog vid, kunna ha dykt in i något som inte var ett resultat av vad byråkrater planerar, utan av vad människor efterfrågar. Det är prissignalsystemet som är det fundamentala problemet. Bostadsbrist har för mig ingen större legitim förklaring till det uppkomna problemet, för hur skulle en marknadsekonomi lösa problemet med bostadsbrist om det råder efterfrågan? Genom att bygga bostäder till nuvarande ränta som marknaden har prissatt, inte en framtida, lägre ränta. Nu har vi inte den marknadsekonomi som framför allt jag förespråkar, utan ett kreditrally där prissignalsystemet är satt ut spel. Börsen och obligationsmarknaden ska vi inte tala om. Rekommenderar att man kollar igenom detta sammanfattande tal om prissignaler och konjukturcykler: https://www.youtube.com/watch?time_continue=4&v=rMOMdydsTgg

Det förvånar nog ingen att jag förespråkar laissez-faire.

[Lassiter]

Lik 90-tals kris med billiga bostäder tror jag inte på, då hade vi överskott av bostäder, idag har vi bostadsbrist, ungar kan inte flytta hemifrån, friggebostäder som lättar lite...

Källan är i och för sig gammal (https://cornucopia.cornubot.se/2012/09/bostadsbristens-sverige.html), men mycket tyder på att det inte finns någon större bostadsbrist än vad som historiskt sett har funnits, exempelvis runt 90-talet.

Intressant kommentar;
"Finns det statistik på tillgången av hyresrätter?

Bostadsbristen gäller framförallt de som inte har en säck pengar på banken. Tröskeln in på bostadsmarknaden har ökat, antingen är det långa köer för hyresrätt eller så behöver man pengar för att köpa sig en bostad."

[grinne]

Jag har ingen aning om hur skulderna kommer att socialiseras över hela väljarkåren, men jag är fullständigt övertygad om att det kommer att ske på något sätt. Och det kommer att heta att "staten räddar de som haft oturen att hamna i dessa svårigheter".

Inflation är ett effektivt sätt fördela skulderna över hela väljarkåren.
Kvantitativa lättnader eller helikopterpengar är två möjligheter, men med helikopterpengar har de styrande större kontroll på vart pengarna hamnar.

Riksbanken har varit tydlig med att helikopterpengar är en möjlighet i framtiden:
http://archive.riksbank.se/sv/Webbarkiv/Publicerat/Tal/2016/Skingsley-Ny-spelplan-for-penningpolitiken-Vad-kan-en-liten-oppen-ekonomi-vanta-sig/index.html

===================
... Hon konstaterar att vid sidan av att sänka styrräntan under noll och köpa värdepapper skulle så kallade helikopterpengar kunna vara en hypotetisk väg att gå för att öka det penningpolitiska handlingsutrymmet.
===================

Man trycker helt enkelt upp nya pengar och delar ut en summa till befolkningen varje månad.
Hög inflation blir då ett faktum, och alla som har tillgångar eller inkomster i kronor drabbas.
BLT:s skulder förblir samma räknat i kronor, men värdet blir mindre, och det är lättare att betala av skulden eftersom den är mindre värd.

Risken är förstås att vi hamnar i hyperinflation.

[DanielBullion]

Bra skrivet, i praktiken så lär det gå till så som du säger, det är Sverige i ett nötskal. Amorteringskravet borde ha varit striktare och kommit till tidigare. Ränteavdraget borde aldrig ha kommit till.

Kanske det men om folk inte belånar vart kommer pengarna till systemet som kräver mer pengar hela tiden för att hålla tillväxten uppe? Kanske staten som lånar då?

Det är skillnad på att inte belåna alls och att belåna ansvarsfullt. Jag tar hellre lägre tillväxt och högre stabilitet än det motsatta. Tror inte att folk skulle sluta låna bara för att ränteavdraget försvinner, det ligger i människans natur att låna. Däremot tror jag att många oansvarsfulla lån skulle försvinna och därmed stabiliteten öka. Som tidigare nämnts kan dessa höga lån leda till kvantitativa lättnader vilket enligt min mening inte alls är bra, det var det som hände under finanskrisen när man lätt bostadsmarknaden löpa amok.

Min poäng är att dessa skattepengar kan gå till att skapa arbetstillfällen som skapar tillväxt istället för att stödja överbelåning för tillväxt.

[I_am_mine]

Bra skrivet, i praktiken så lär det gå till så som du säger, det är Sverige i ett nötskal. Amorteringskravet borde ha varit striktare och kommit till tidigare. Ränteavdraget borde aldrig ha kommit till.

Kanske det men om folk inte belånar vart kommer pengarna till systemet som kräver mer pengar hela tiden för att hålla tillväxten uppe? Kanske staten som lånar då?

Det är skillnad på att inte belåna alls och att belåna ansvarsfullt. Jag tar hellre lägre tillväxt och högre stabilitet än det motsatta. Tror inte att folk skulle sluta låna bara för att ränteavdraget försvinner, det ligger i människans natur att låna. Däremot tror jag att många oansvarsfulla lån skulle försvinna och därmed stabiliteten öka. Som tidigare nämnts kan dessa höga lån leda till kvantitativa lättnader vilket enligt min mening inte alls är bra, det var det som hände under finanskrisen när man lätt bostadsmarknaden löpa amok.

Min poäng är att dessa skattepengar kan gå till att skapa arbetstillfällen som skapar tillväxt istället för att stödja överbelåning för tillväxt.

Du missar poängen i påståendet att belåning skapar nya pengar. Det ekonomiska systemet vi lever med idag har skapats på ökade krediter och dom måste fortsätta öka för att vårat ekonomiska system ska fortsätta fungera.

Alla här håller nog med om att det är ett dåligt system.

Svensk ekonomi är inte beroende av inhemsk konsumtion av sällanköpsvaror från kreditkortstorskar, om så hade varit fallet hade jag verkligen varit bekymrad.

Det här är fel, svensk ekonomi drivs av konsumtion, skulle konsumtionen gå ner blir folk arbetslösa och fler konsumerar mindre vilket leder till mer arbetslöshet osv.

Svensk ekonomi påverkas också av bostadsmarknaden då kommunerna kammar in stora pengar på markkontrakt för bostadsbyggande, den kassakon har börjat ge väldigt mycket mindre avkastning nu sen byggbolagen drog i handbromsen. Det kan mycket väl vara detta som startar snöbollen

[DanielBullion]

Är högst medveten om att belåning skapar nya pengar, det jag poängterade var huruvida tillväxten sker. När du lånar pengar består merparten av amortering, dvs du lånar pengar från ditt framtida jag. Alltså skapar du endast tillväxt kortsiktigt medans din köpkraft minskar långsiktigt. Det argumentet jag drev var därför, varför ska staten betala för folks skulder istället för att lägga pengarna på att skapa arbetstillfällen? Dessa arbetstillfällen ökar produktiviteten, och med det konsumtionen och således också lån, som inte är betalade av staten.

Särskilt eftersom att merparten av dessa lån som staten betalar är just konsumtionslån. Hade varit en annan sak om folk tog lån för att öka produktiviteten. Därför ser jag inte riktigt poängen med premissen att staten ska betala för lånen för att öka tillväxten. Till slut leder detta till en krasch vilket är varför vi har lågkonjunkturer, pga kreditcyklarna. Så varför inte satsa på riktigt tillväxt istället för hokus pokus?

Jag skrev aldrig att konsumtionen var oviktigt. Det jag skrev var att Sveriges ekonomi inte är beroende av just den skaran som är kreditkortstorskar. T.ex så påverkar konsumtion i andra länder i och med att vi är ett exporttungt land.

Men ja det är ett dåligt system

[I_am_mine]

Är högst medveten om att belåning skapar nya pengar, det jag poängterade var huruvida tillväxten sker. När du lånar pengar består merparten av amortering, dvs du lånar pengar från ditt framtida jag. Alltså skapar du endast tillväxt kortsiktigt medans din köpkraft minskar långsiktigt. Det argumentet jag drev var därför, varför ska staten betala för folks skulder istället för att lägga pengarna på att skapa arbetstillfällen? Dessa arbetstillfällen ökar produktiviteten, och med det konsumtionen och således också lån, som inte är betalade av staten.

Särskilt eftersom att merparten av dessa lån som staten betalar är just konsumtionslån. Hade varit en annan sak om folk tog lån för att öka produktiviteten. Därför ser jag inte riktigt poängen med premissen att staten ska betala för lånen för att öka tillväxten. Till slut leder detta till en krasch vilket är varför vi har lågkonjunkturer, pga kreditcyklarna. Så varför inte satsa på riktigt tillväxt istället för hokus pokus?

Helt klart är det så, att trappa ner ränteavdraget och satsa dessa pengar på något produktivt vore önskvärt och jag håller med dig i dina åsikter, dessvärre skulle det påverka konsumtionen kortsiktigt och med det konjunkturen. Tyvärr drivs ekonomin kortsiktigt i detta trasiga system för att hålla liv i högkonjunkturerna så länge man kan och förneka det faktum att en ny och potentiellt djupare lågkonjunktur ligger och väntar runt hörnet.

Jag skrev aldrig att konsumtionen var oviktigt. Det jag skrev var att Sveriges ekonomi inte är beroende av just den skaran som är kreditkortstorskar. T.ex så påverkar konsumtion i andra länder i och med att vi är ett exporttungt land.

Men ja det är ett dåligt system

Sverige har stor export det är sant och även här drabbas vi av konsumtionen och konjunkturen om än inte den inhemska men systemet och ekonomin ser ju likadant ut på många (om inte alla) andra håll

Men det jag framförallt ville ha sagt här är att Sverige är ett nettoimport land numera så den gamla devisen att Sverige är ett starkt exportland är bara halvsanning numera.
Till skillnad från många andra länder så har vi en ganska bred inkomstbas vilket ger oss lite bättre stabilitet än många i Europa men vi är fortfarande nettoimportörer och inhemsk konsumtion är något av det viktigaste vi har och ska inte förringas.

När bostadsbankomaten slår igen på allvar så blir det dystert för svensk ekonomi om inte politikerna kommer på ett sätt att skjuta upp skuldkrisen ännu en gång

[laban77]

Vad skulle hända om Sverige i det här läget skulle byta valuta till Euro? Om man är rädd för hög inflation pga ränte- och bostadspolitik... skulle inte euro stabilisera det hela?

Jag propagerar inte på något sätt för euron. Vill bara veta vad effekten skulle bli.