Sverige - Hur mår vi ekonomiskt?

[Lu]

Nå. En dålig start för kronan detta år. Man börjar funderar på om Riksbanken kommer höja räntan nästa vecka. Hur långt ska de offra kronan?

Dom kommer inte höja nästa vecka, det är jag bombsäker på

Man får nog tänka tvärtemot vad de faktiskt säger att de ska göra. Det är så det hitintills har fungerat. Tvärtomleken.

[I_am_mine]

Nå. En dålig start för kronan detta år. Man börjar funderar på om Riksbanken kommer höja räntan nästa vecka. Hur långt ska de offra kronan?

Dom kommer inte höja nästa vecka, det är jag bombsäker på

Man får nog tänka tvärtemot vad de faktiskt säger att de ska göra. Det är så det hitintills har fungerat. Tvärtomleken.

Haha! Ja med facit i handen så har dom gjort som du säger nästan alla ggr men jag ser det som extremt otroligt med en höjning nu

[august]

Jag begriper mig absolut inte på valutahandel.

Visst, jag förstår nog ungefär vad som gjort att USD stigit i ett antal år och att SEK just nu sjunker som en sten, etc. Men i valutahandeln så handlar man normalt såvitt jag förstår valutapar, dvs i princip en relation. Eller snarare så med min handel (om den är tillräckligt stor) så påverkar jag en relation. Och där upphör min känsla för hur det fungerar. Jag tycker att alltihop borde bli ett enda kollektivt Whackamole, där man trycker på ett huvud vilket får ett annat huvud att poppa upp.

Hursom, ryktet säger att det finns de som livär sig på valutahandel, så uppenbarligen går det att analysera och förutse kommande förändringar precis som i handel med annat, som aktier eller råvaror. Alltså finns det ett utrymme för teknisk analys även här.

Så när jag tittade på USD/SEK-grafen för att begrundaden senaste tidens ras så zoomade jag ut för att se om det gick att se någonting om kommande motstånd och var det finns stöd. Grafen är nedan och jag tycker att den är lite intressant.

Antingen så skall raset vända omgående (dvs SEK börja stärkas, i denna graf mot USD, men i andra grafer mot andra valutor, även om det är tydligast i denna graf). Eller så sker inte detta och då finns det inget stöd i närheten utan då kan det rasa en bra bit till.

Min inställning till TA är ytterst ambivalent. Men jag accepterar att väldigt många tittar på TA och inte minst att väldigt mycket robothandel är baserad på TA och att det därigenom finns en tendens till att det blir självuppfyllande. Samtidigt så är det ingen sanning i TA, bara sannolikhet, och många gånger blir det fullständigt annorlunda. Men inte alltid, och det är detta jag grunnar över.

Vad tror övriga om kronans framtid, givet denna graf?

[Sarek]

Vad tror övriga om kronans framtid, givet denna graf?

Värdet på svenska kronan kan ändras uppåt, och det på en gång den 13 februari kl 09:30 när den Svenska centralbanken lämnar besked över reporäntan. Som någon skrev här nyligen så är det inte uteslutet att reporäntan höjs då. Det tycker jag att de borde göra för att ha de skall ha lite mer spelrum med räntevapnet inför en lågkonjuktur som är att vänta.

Blir det en räntehöjning på onsdag så tror jag ändå inte att SEK mot exempelvis dollarn kommer att gå upp särskilt mycket, eller länge, och under våren 2019 så tror jag USD/SEK kommer att gå fortsatt upp. Det var mina 2 ören från en amatörobservatör över spelet med valutorna.

[I_am_mine]

Om jag får förutspå marknaden lite så tror jag att riksbanken låter bli att höja räntan och SEK kursen går ner.

Nästa tror jag är att USA låter bli att höja räntan och då går dollarn ner.
Förste att höja stärker sin valuta och förste som medger konjunkturen och sänker räntan åker ner i källaren kanske för gott denna gång.

[cyber]

TA är intressant. Jag tror egentligen inte på det på längre sikt, och framförallt har prispsykologi begränsad påverkan när det finns en underliggande tillgång som det finns en objektiv sanning om (t ex ett bolags vinst).

Jag begriper mig absolut inte på valutahandel.

Visst, jag förstår nog ungefär vad som gjort att USD stigit i ett antal år och att SEK just nu sjunker som en sten, etc. Men i valutahandeln så handlar man normalt såvitt jag förstår valutapar, dvs i princip en relation. Eller snarare så med min handel (om den är tillräckligt stor) så påverkar jag en relation. Och där upphör min känsla för hur det fungerar. Jag tycker att alltihop borde bli ett enda kollektivt Whackamole, där man trycker på ett huvud vilket får ett annat huvud att poppa upp.

På kort sikt funkar marknaden som du säger (så fort nån vill köpa så drivs priset upp lite och när nån vill sälja så går priset ner lite), men på lång sikt är det andra saker som driver (ränta, inflation, tillväxt, ekonomisk stabilitet etc) - saker som faktiskt går att mäta och inte avgörs av huruvida någon vill köpa just idag. Om priset avviker för mycket mot det fundamentala värdet så kommer de som faktiskt har koll på läget att köpa/sälja tills priset närmar sig det värdet

Att valutor handlas i par är egentligen oviktigt. Så länge du har en fungerande marknad så kommer själva vägen du går för att köpa en valuta inte spela någon roll (förutom eventuella transaktionskostnader). Om priset på USD uttryckt i SEK går upp och USD/EUR inte rört sig så måste priset på EUR uttryckt i SEK också gå upp (annars finns det gratis pengar att tjäna genom att sälja sina SEK för EUR, sälja sina EUR för USD och sedan sälja sina USD för fler SEK än man började med).

Men vad gäller PM vars underliggande värde även på lite längre sikt främst avgörs av folks *uppfattning* om vad det är värt så tror jag mer på TA (en uppgång i t ex guldpriset kan ju driva en vidare uppgång, och den begränsas inte av guldets framtida "intjäningsförmåga". Jag har i alla fall aldrig hört talas om en bra modell för att värdera guldet på fundamentalt sätt - det är väl också därför folk kan hålla så radikalt olika uppfattningar om guldets nytta som investering)

Personligen tror jag inte RB höjer i närtid, men även de måste ju ha märkt av kronförsvagningen och allt annat lika borde det ju öka sannolikheten för en höjning om inte alltför länge. Även en signal om en framtida höjning kan påverka kronkursen uppåt.

[I_am_mine]

Personligen tror jag inte RB höjer i närtid, men även de måste ju ha märkt av kronförsvagningen och allt annat lika borde det ju öka sannolikheten för en höjning om inte alltför länge.

Här har jag tappat allt förtroende för vad riksbanken sysslar med, innan 2013 så pratade dom om att bostadspriserna var höga och folk högt belånade, det var viktigt att inte sänka räntan för att elda på detta.

Sen vet vi vad som hände, räntan sänktes och tillgångar exploderade.

Kronan försvagades mot dollar och euro ganska drastiskt men ändå togs ingen hänsyn till det så jag tror att logiska tankar kring vad riksbanken borde göra för valutan är inte applicerbart

[DanielBullion]

Vi lever ju på lånad tid det säger sig självt. En skuldkvot på nästan 200% hos hushållen håller inte i längden. Om marken skakar under folks fötter efter en 25 baspunkts höjning till -0,25 vill jag inte ens veta vad som händer med hushållen när vi hamnar på en hälsosam nivå. För mig är det iallafall alldeles uppenbart att räntan måste höjas.

[Rödlöga]

Det som kommer hända om räntan hamnar på en "hälsosam nivå" är att bolånetorskarnas, och plastkortsmiljonärernas, räntekostnader kommer öka kraftigt.
Deras konsumtion av framförallt sällanköpsvaror, men även dagligvaror, kommer sjunka kraftigt.
Detta kommer självklart leda till ökad arbetslöshet, och sen är karusellen igång.

[august]

Det som kommer hända om räntan hamnar på en "hälsosam nivå" är att bolånetorskarnas, och plastkortsmiljonärernas, räntekostnader kommer öka kraftigt.
Deras konsumtion av framförallt sällanköpsvaror, men även dagligvaror, kommer sjunka kraftigt.
Detta kommer självklart leda till ökad arbetslöshet, och sen är karusellen igång.

Även om detta iofs är helt korrekt så är min tro att det närmast är en detalj jämfört med att en skrämmande stor del av landets familjer (de s.k "BLT") skulle hamna på ekonomiskt obestånd om räntan steg kraftigt. Det är en politisk omöjlighet och därför skulle (dvs kommer) deras kollektiva överbelåning att socialiseras över alla skattebetalare på ett eller annat sätt.

Av alla saker man kan vara besviken på våra politiker över så är oviljan att ta tag i att trappa ner ränteavdragen när man hade chansen under flera år det jag tror kommer att stå oss dyrast.

[Lu]

Jag läste precis i ett band av Carl Grimbergs Världshistoria, där en mening fick mig att le:

»»Det är med pengar som det är med gödsel, det är till för att spridas.««

Vem kunde på 90-talet, eller när denna bok skrevs för ca. 70-80 år sedan, tro att dessa ord skulle beskriva svenska Riksbanken?

I lågräntemiljöer gäller det att passa på att betala av skulder. Pengarna man lånar är i princip gratis. I Sverige tänker folk naturligtvis tvärtom. Jag blev för några månader sedan halvt utskrattad vid lunchbordet på jobbet för att jag yttrade åsikten att man bör tänka sig för innan man köper en bostad. Var värre är att en av företagets chefer till mig yttrade att "amorteringar blir som ett sparande, du sparar till dig själv", utan att ha tänkt tanken att med bubbelpriser utsätter man sig för risken att detta s.k. sparande riskerar att försvinna i ett dråpslag. Levde inte de på 90-talet? De flesta jämnåriga kollegor till mig, nyexaminerade och skarpa i sina fält, har, majoriteten av dem, köpt bostadsrätter. För flera miljoner SEK. Vid en annan lunch kom ämnet upp igen. Mina jämnåriga kollegor ignorerade prisdippen hösten 2017 med motiveringen att folk »»alltid behöver någonstans att bo«« och att priserna »»bara går upp««. Det är så att man baxnar. Kombinera detta med en recession, folk får går från jobbet, sälja sina bostäder till vad som gentemot bubbelperioden kommer framstå som reapriser.

Allt detta har Riksbanken till syvende och sist uppmuntrat. Låga räntor gör, till en början, tillgångar mer tillgängliga, så som är syftet. Vad som därefter följer är prisinflationen. Detta är, för mina kollegor, en prisuppgång och vinst som ingen kan förneka, och att man är "korkad" om man står utanför. Lägre och lägre räntor har har krävt högre och högre bostadspriser. Med högre räntor krävs det naturligtvis lägre bostadspriser för att samma tillgänglighet skall råda.

Själv sitter jag enbart med ett studielån som jag ojar mig för till och från. Sedan kanske jag är en mer orolig själ. Mitt mål har därför varit att ha åtminstone ungefär lika mycket ädelmetall, mätt i SEK, som dessa jämnåriga kollegor till mig har lagt som insats till sina bostadsrätter.

[DanielBullion]

Jo absolut. Men vad händer om vi inte höjer räntan och håller den på minusränta? Plastkortsmiljonärerna fortsätter att spendera bortom sina medel, bolånetorskarna fortsätter och köper allt större hus och inflationen skjuter i taket. Det är antingen den ena karusellen eller den andra. Det säger ju sig självt att räntan inte kan vara minus hur länge som helst för att bespara lånetorskarna, eller rättare sagt skjuta upp deras lidande. Någon gång måste dom ju stå för notan så är det bara. Höjs istället räntan successivt får människor helt enkelt konsumera mindre och betala av mer på lånen månad för månad tills dom klarar av kostnaderna. Räntekostnaden är också en intäkt, som i sin tur genererar jobb. Svensk ekonomi är inte beroende av inhemsk konsumtion av sällanköpsvaror från kreditkortstorskar, om så hade varit fallet hade jag verkligen varit bekymrad.

[DanielBullion]

Jag läste precis i ett band av Carl Grimbergs Världshistoria, där en mening fick mig att le:

»»Det är med pengar som det är med gödsel, det är till för att spridas.««

Vem kunde på 90-talet, eller när denna bok skrevs för ca. 70-80 år sedan, tro att dessa ord skulle beskriva svenska Riksbanken?

I lågräntemiljöer gäller det att passa på att betala av skulder. Pengarna man lånar är i princip gratis. I Sverige tänker folk naturligtvis tvärtom. Jag blev för några månader sedan halvt utskrattad vid lunchbordet på jobbet för att jag yttrade åsikten att man bör tänka sig för innan man köper en bostad. Var värre är att en av företagets chefer till mig yttrade att "amorteringar blir som ett sparande, du sparar till dig själv", utan att ha tänkt tanken att med bubbelpriser utsätter man sig för risken att detta s.k. sparande riskerar att försvinna i ett dråpslag. Levde inte de på 90-talet? De flesta jämnåriga kollegor till mig, nyexaminerade och skarpa i sina fält, har, majoriteten av dem, köpt bostadsrätter. För flera miljoner SEK. Vid en annan lunch kom ämnet upp igen. Mina jämnåriga kollegor ignorerade prisdippen hösten 2017 med motiveringen att folk »»alltid behöver någonstans att bo«« och att priserna »»bara går upp««. Det är så att man baxnar. Kombinera detta med en recession, folk får går från jobbet, sälja sina bostäder till vad som gentemot bubbelperioden kommer framstå som reapriser.

Allt detta har Riksbanken till syvende och sist uppmuntrat. Låga räntor gör, till en början, tillgångar mer tillgängliga, så som är syftet. Vad som därefter följer är prisinflationen. Detta är, för mina kollegor, en prisuppgång och vinst som ingen kan förneka, och att man är "korkad" om man står utanför. Lägre och lägre räntor har har krävt högre och högre bostadspriser. Med högre räntor krävs det naturligtvis lägre bostadspriser för att samma tillgänglighet skall råda.

Själv sitter jag enbart med ett studielån som jag ojar mig för till och från. Sedan kanske jag är en mer orolig själ. Mitt mål har därför varit att ha åtminstone ungefär lika mycket ädelmetall, mätt i SEK, som dessa jämnåriga kollegor till mig har lagt som insats till sina bostadsrätter.

Precis så. Det är det här folk inte förstår.

[august]

Det säger ju sig självt att räntan inte kan vara minus hur länge som helst för att bespara lånetorskarna, eller rättare sagt skjuta upp deras lidande. Någon gång måste dom ju stå för notan så är det bara.

Nej, så är det inte. Någon gång så måste någon stå för notan, men oddsen för att det blir BLT ensamma är relativt låg (eftersom de helt enkelt inte kommer att klara av det). Min tro är att det blir vi alla tillsammans. Det finns ingen universell sanning som säger att den som lånat för mycket kommer att betala tillbaka lånet. Isåfall vore det ju riskfritt att låna ut.

Höjs istället räntan successivt får människor helt enkelt konsumera mindre och betala av mer på lånen månad för månad tills dom klarar av kostnaderna.

Visst, eller trappa av ränteavdraget stegvis, vilket hade varit mitt förslag. Då kan man puffa BLT i rätt riktning ortogonalt mot andra hänsynstaganden. Jag är inte på något sätt emot att höja räntan, tvärtom, det är bara att det specifikt i Sverige finns två drivkrafter till den privata lånekarusellen och vi vill bli av med båda.

[Lassiter]

Jag läste precis i ett band av Carl Grimbergs Världshistoria, där en mening fick mig att le:

»»Det är med pengar som det är med gödsel, det är till för att spridas.««

Vem kunde på 90-talet, eller när denna bok skrevs för ca. 70-80 år sedan, tro att dessa ord skulle beskriva svenska Riksbanken?

I lågräntemiljöer gäller det att passa på att betala av skulder. Pengarna man lånar är i princip gratis. I Sverige tänker folk naturligtvis tvärtom. Jag blev för några månader sedan halvt utskrattad vid lunchbordet på jobbet för att jag yttrade åsikten att man bör tänka sig för innan man köper en bostad. Var värre är att en av företagets chefer till mig yttrade att "amorteringar blir som ett sparande, du sparar till dig själv", utan att ha tänkt tanken att med bubbelpriser utsätter man sig för risken att detta s.k. sparande riskerar att försvinna i ett dråpslag. Levde inte de på 90-talet? De flesta jämnåriga kollegor till mig, nyexaminerade och skarpa i sina fält, har, majoriteten av dem, köpt bostadsrätter. För flera miljoner SEK. Vid en annan lunch kom ämnet upp igen. Mina jämnåriga kollegor ignorerade prisdippen hösten 2017 med motiveringen att folk »»alltid behöver någonstans att bo«« och att priserna »»bara går upp««. Det är så att man baxnar. Kombinera detta med en recession, folk får går från jobbet, sälja sina bostäder till vad som gentemot bubbelperioden kommer framstå som reapriser.

Allt detta har Riksbanken till syvende och sist uppmuntrat. Låga räntor gör, till en början, tillgångar mer tillgängliga, så som är syftet. Vad som därefter följer är prisinflationen. Detta är, för mina kollegor, en prisuppgång och vinst som ingen kan förneka, och att man är "korkad" om man står utanför. Lägre och lägre räntor har har krävt högre och högre bostadspriser. Med högre räntor krävs det naturligtvis lägre bostadspriser för att samma tillgänglighet skall råda.

Själv sitter jag enbart med ett studielån som jag ojar mig för till och från. Sedan kanske jag är en mer orolig själ. Mitt mål har därför varit att ha åtminstone ungefär lika mycket ädelmetall, mätt i SEK, som dessa jämnåriga kollegor till mig har lagt som insats till sina bostadsrätter.

Precis så. Det är det här folk inte förstår.

Lik 90-tals kris med billiga bostäder tror jag inte på, då hade vi överskott av bostäder, idag har vi bostadsbrist, ungar kan inte flytta hemifrån, friggebostäder som lättar lite, skattesubventioner för dom som hyr av bostad privat etc, sen har vi massa folk som får bostad av staten.
Kanske blir det liten dip på bopriser typ 20-30%.
Alternativ att vi få en rejäl krasch och våra samhällsstruktur omformateras från välfärdsstat till något annat sämre variant.