Vad tycker 100-åringar om dagens inställning till pengar och skuldsättning?

[Liberty Silver AB]

Amerikanska 100-åringar säger i detta videoklipp vad de tycker om den "yngre" generationen (vad det nu innebär för en 100-åring). De flesta av dem tycker att ungdomar inte har någon koll på pengar och skuldsätter sig allt för lättvindigt.

Dessa människor är uppvuxna och var unga under en tid då penningsystemet var knutet till guld och de flesta mynt var gjorda av 90% silver. Pengar var någonting greppbart med ett inneboende värde. Inte en abstrakt siffra på en skärm. Inte något ogreppbart värde på ett plastkort som man kan handla för idag och eventuellt betala för imorgon.

Det fanns ingen bostadsmarknad på vilken man kunde låna pengar för att köpa bostad, med tanken att bo ett tag och sedan sälja vidare boendet till någon annan ("Greater fool").

De flesta var tvungna att arbeta och spara för att kunna konsumera och handla. Först sparade man, sedan handlade man. Inte tvärtom.

Stater kunde vara oansvariga även på den tiden. De kunde skuldsätta sig för att t.ex. föra krig. Så även idag där de statliga skulderna är skyhöga och de lånade pengarna har använts för att betala allt från krig till olika statliga välfärdsprogram.

Men de privata skulderna är även de högre än någonsin, i synnerhet i Sverige.

Lucille Brukhart - 100 börjar klippet med att säga:
"De flesta ungdomar vet inte vad det innebär att leva under en depression. De tror att de vet, men det gör de inte. De vet inte vad det innebär att se människor stå i kö för att få ett äpple att äta."

Rachel Lehmann - 102 säger:
"De är så skuldsatta för att de måste ha det senaste av allt - tror de"

Tja, lyssna och döm själva:

American Centenarians on the "Younger Generation"

[Stacker]

Vilka härliga och pigga människor, man kan ju bara drömma om att vara sådär fräsch vid 100+! 

Intressant som den sista gubben sa: förr sparade man ju hela sitt liv för att ha lite att leva av på ålderns höst, men inte nu längre. Nu går du in i pensionen hårt skuldsatt på olika sätt (tack vare konsumtionshysterin) och ska klara dig på en tredjedel eller så av din lön från arbetslivet . Vad blir det slags tillvaro av det?

Nä, det är redan nu dags att sänka standarden och börja spara. Från samhället lär jag inte ha något att hämta om 30 år, när det är dags att sluta jobba för min del.