Feminismen har gått för långt tycker jag

[hen]

Vad jag har förstått så var feminismen till för att hjälpa kvinnor att rösta o sånt, vilket är ju bra. Vi ska ju också få rösta. Men det känns som att det har gått väldigt fel på vägen. Vad är era tankar kring detta?

[sisu]

Jag blir så glad hen att just du tar upp det här

Av med hatten för det!

Ja, feminismen är helt urspårat idag. Det vore intressant om feministerna brydde sig om åsikterna hos nysvenskar för den delen. Många av de jag känner som har rötter i andra länder har en mindre radikalfeministisk syn på kvinnor. Detta borde Gudrun och gänget lägga tid och kraft på.

[Silverräven]

Min syn på dagens feminism idag jämfört med dess ursprung är att den blivit alltmer radikal (inom vissa kretsar). Från början handlade kvinnokampen om att kvinnor skulle behandlas lika med männen, rösträtt mm, något jag är helt för. På senare år har dock en sorts manshat börjat frodas i vissa feministkretsar, och det är oftast de som skriker högst i media. Inte undra på att ordet "feminist" har fått en dålig klang.

Anekdot: under gymnasiet hade jag en samhällslärare, en medelålders kvinna från norra Sverige. Hon var "feminist" enligt henne själv. Vad hon egentligen gjorde var att hon öppet favoriserade klassens tjejer, utom de tjej som enligt henne hade för avslöjande kläder. "Du ser ut som du ska gå ut och sälja dig själv" är en kommentar till en tjej jag minns tydligt. Vi killar särbehandlades också, just pga att vi var killar. Det var åtminstone den känsla vi hade i klassen. Hon var ett praktexempel på någon som var för könsförtryck, men i jämställdhetens namn, och var faktiskt direkt olämplig som lärare då hon lät sina personliga åsikter gå ut över betygsättningen. Kan tillägga att en stor del av killarna blev underkända eller knappt godkända i hennes kurs.

Om feminism handlar om jämlikhet, varför skall då kvinnor ges fördelar pga deras kön? Då blir det ju förtryck åt andra hållet i stället, ta könskvotering som exempel.

Feminismen har dessutom på flera sätt blivit PK i Sverige. Är du emot könskvotering osv så är du emot jämställdhet. Är du kvinna som kritiserar feminismen är du ett offer för patriarkatet, är du man så är du för kvinnoförtryck. Finns många likheter med dagens genusgalenskaper.

Kort sagt: jag är för jämlikhet och lika lön för lika jobb, förutsatt att det är baserat på individens styrkor och kompetens, inte på kön.

[hen]

Det finns egentligen hur mycke exempel som helst men det här är mina tankar hur snefördelat det är

* Vi har nästan hela den sexuella makten går jag in på en krog vet jag att alla (ja nästan alla) killar vill ligga med mig. Det är väl inte så för killarna direkt...i skolan kunde vi fjäska och få bättre betyg. inte pga av att vi var bra utan för att vi charmade läraren

* när killar gråter eller tycker synd om sig själva får de inte göra det. när vi gör det tycker folk synd om oss.

* lika löner tror jag faktistk inte på! jag vill ha en man som tjänar mer än mig, det bara är så. vet inte varför

* i tidningar står det om sexleksaker och att vi ska onanera mera. när killar onanerar ses det som något fult.

[hardhitter69]

Hej!

Feminismen har fullständigt spelat ut sin roll, de är som sensommargetingar som bara surrar omkring och är irriterande.
Det fanns en tid när kvinnokampen var nödvändig och enormt viktig men nu lever vi i världens mest jämnställda land. Det leder till manshat och totalt stolliga idéer i brist på något relevant att kämpa för.

[Fiat de Lux]

Feminismen baseras numera på rena faktafel.

* Feminister hävdar att löneinkomsterna skiljer sig uppemot 40% mellan man och kvinna.

Detta är fel. helt fel. Jämo har gjort sin stora undersökning angående lönediskriminering för några år sedan och fann att det fanns en rest på 6% i oförklarlig löneskillnad mellan man och kvinna.

I feministernas uträkning ingår inte kompensationer som : Deltid , anställningsår , utbildningsnivå, arbetsfunktion samt kompetens. Detta vill inte feminismen acceptera, den vill inte heller acceptera att lönen inom samma yrkesgrupp inte skiljer sig något åt, eftersom det sedan länge är förbjudet med lönediskriminering.

Det har tillkommit många nya fakta genom åren, av forskare som börja ana oråd, och det är i många stycken förvånande läsning.

* Spädbarnsdråp ,barnamord och "Olyckor" med spädbarn - Det visar sig att mamman är inblandat i minst hälften av fallen. Ändå publicerar massmedia mannen som den primära gärningsmannen

* Våld inom nära relationer., har döpts om (Av massmedia) som mäns våld mot kvinnor. trots att det finns mycket gedigen forskning som visar att våldsoffer är lika fördelade bland kön inom äktenskap/sambor. Även här så gör vår massmedia felet att anta att mannen är den primära anledningen till allt våld inom relationer

* Den stora debatten om alla de kvinnor som "offer" för säljande av sexuella tjänster , har helt och hållet överskuggat det faktum att något litet fler pojkar/män än flickor/kvinnor säljer sex. Samhället bekostar alla kvinnohus och hjälporganisationerna, men män ingår inte i själva bilden.

* Sedan lång tid tillbaka är det bevisat att läraren ger högre betyg till flickorna. Vid de nationella proven i 9:an så uppvisar båda könen likvärdiga testresultat, flickorna lite högre poäng i svenska och språk, pojkarna lite högre i matematik och logikämnen. Men när läraren sätter slutbetyg så ligger flickorna konsekvent över pojkarnas slutbetyg. En indikation om att läraren (Oftast en kvinna) gynnar sitt eget kön.

* Ovanstående gör att pojkarna inte kan konkurrera på lika villkor till fortsatt utbildning. På många av de mycket långa utbildningarna ( Juridik och medicin m.fl.) är flickorna i 75% majoritet.
Men detta innebär naturligtvis inga problem för våra kära feminister, åtminstone så nämns aldrig detta som ett problem. Medans det omvända förhållandet hade orskakat ett nationellt ramaskri på alla nivåer.

Det finns mycket att lägga fram för att motbevisa den s.k. jämlika politiken som feministerna driver. För min del räcker det med att konststantera att feminismen idag blivit till en fackförening uteslutande för människor med kvinnliga könsorgan. Jämlikhet, är inte att tala om.

[Silverräven]

Det är det som är problemet med alla vänsterinriktade ideologier, de bygger på att en grupp förtrycks av en annan. Om det visar sig att så inte längre är fallet (eller inte så allvarligt som påstås) förlorar hela ideologin sitt existensberättigande. Då förtränger man verkligheten och fortsätter att se förtryck i varenda buske, bara för att ha något att fortsätta gnälla på.

Sverige räknas dessutom till ett av världens mest jämställda länder, men det är tydligen inte tillräckligt för Nyamko Sabuni som vill kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser och ledningsgrupper. Roligt att könskvotering ses som "jämställdhet" när det innebär att man diskriminerar en potentiellt mer kompetent man, men det ska tydligen mannen tåla i jämställdhetens namn.

[Arkivet]

Slå ett slag för jämnställdheten, fäll bara ner toalettringen varannan gång.

[Fiat de Lux]

Det är det som är problemet med alla vänsterinriktade ideologier, de bygger på att en grupp förtrycks av en annan. Om det visar sig att så inte längre är fallet (eller inte så allvarligt som påstås) förlorar hela ideologin sitt existensberättigande. Då förtränger man verkligheten och fortsätter att se förtryck i varenda buske, bara för att ha något att fortsätta gnälla på.

Sverige räknas dessutom till ett av världens mest jämställda länder, men det är tydligen inte tillräckligt för Nyamko Sabuni som vill kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser och ledningsgrupper. Roligt att könskvotering ses som "jämställdhet" när det innebär att man diskriminerar en potentiellt mer kompetent man, men det ska tydligen mannen tåla i jämställdhetens namn.

Sabuni gör en härlig logisk kullerbytta.

" Meritokrati bör gälla fullt ut vid tillsättningar och utnämningar. Att meritokrati ska råda är det ingen som öppet ifrågasätter, ändå sorteras kompetenta kvinnor bort i processerna."


Vad menar Sabuni i sin slutledning ? Att Företagen sorterar ut kvinnliga ansökningar för att de är kvinnor  ? 

Men Sabuni förespråkar ju Meritokrati ? meriter är inte bundna till kön, de ser bara olika ut från individ till individ.

[Age Anka]

Hej! Jag tvivlar starkt på att det leder nånstans att komma med ett genmäle, men den konsensus som verkar råda gjorde att jag inte kunde låta bli...

Det borde vara uppenbart att feminismen inte gått tillnärmelsevis långt nog. I alla fall inte om man menar att män och kvinnor ska ha lika möjligheter eller kunna nå lika långt. För att förklara de klyftor som ses mellan män och kvinnor måste det antingen röra sig om ett systemfel, eller också man tycker att kvinnor inte är värda att nå lika framskjutna positioner som män. Nästa gång ni ser på TV, räkna efter hur många män resp kvinnor ni ser, och gärna vilka samhällspositioner de har. Även om bilden av verkligheten filtrerad genom media inte är hela sanningen så ger det en fingervisning. Som pappa till två tjejer konfronteras jag ständigt med bilder av män i ledande positioner både politiskt och ekonomiskt och kvinnor som är underordnade.  Jag undrar varför inte alla ser detta? Kanske har det att göra med ens egen utkikspunkt. Delvis kanske rentav vilket kön man själv har? 

Ett par tecken på att feminismen eventuellt skulle ha "gått för långt" skulle vara t ex att män som grupp tjänar mindre än kvinnorna, att 9 av 10 politiker och direktörer är kvinnor och att man får läsa om hur pojkar och män våldtas och dödas av sina flickvänner eller av kvinnogäng på stan.

För övrigt borde begreppet feminism definieras litet bättre. Som det är nu finns det en risk att det fungerar som en projektionsskärm för allehanda kritiska attityder. Ni har säkert hört det gamla uttrycket - sagt av en kvinna - att "jag vet inte vad det innebär att vara feminist, det enda jag vet är att folk kallar mig feminist så snart jag vägrar att låta mig behandlas som en dörrmatta." 

[Åbama]

Problemet är bara hur man når ett mål med jämställdhet och vad man lägger i begreppen jämställdhet och feminism? Sedan är det kanske också dags att inse att män och kvinnor i vissa avseenden ofta är olika.

Jag lyssnade för en tid sedan på en föreläsning från en amerikansk företagsledare. Han menade att USA´s lagstiftning som ska främja jämställdhet tvärtom motverkar den och jag håller med honom.

Säg att han en manlig analytiker som säg tjänar 100´000 USD om året. Säg då att han vill anställa en till analytiker, men en som kanske inte har samma erfarenhet, eller för all del bara var obeprövad för företagsledaren.

Anställer han en kvinna eller invandrare som han ger en lägre lön. Då kan han bli stämd för diskriminering då den nyanställdes villkor kan jämföras med mannen han redan har anställd. Anställer han däremot en annan man som han ger lägre lön, så slipper han risken för stämning då ju diskriminering kan uteslutas. Gissa vad han anställer?

Sedan undrar jag om kampen för jämställdhet är så viktig. Varför bedöms då män och kvinnor olika rättsligt vid vårdnadstvister? Varför går exempelvis barnbidraget för min gudson (som har frånskilda föräldrar) automatiskt  till mamman ger uppenbara lyxfällevibbar. Detta trots att pappan har sonen minst lika mycket? Varför hör man aldrig feminister protestera mot sådana ojämlikheter?

Avslutningsvis, att det finns precis lika dugliga kvinnor som män råder det inget tvivel om. Jag är gift med en och känner flera andra. Samtidigt var det jag som stekte pannkakor till ungarna igår, när frun var på skönhetssalong och middag med väninnorna. Däremot ger jag inte mycket för dessa genusproffs och deras idéer. Det är lite som när föreningen Kvinnor Kan försattes i konkurs.

[Silverräven]

Vad jag tror många glömmer bort i jakten på jämställdhet är att män och kvinnor är olika, och därmed har olika intressen och egenskaper. Givetvis skall det vara lika lön för lika arbete oavsett kön, men att tro att normalfallet av könsfördelning skulle vara exakt 50% mellan könen på varje arbetsplats är bara en utopi. Folk utbildar väl sig till vad de är intresserade av? Det passar dock inte in genusvärldens föreställning om att könet är en "social konstruktion" utan någon som helst inneboende skillnader...

Visst förekommer det säkert inom företagskulturer en mansgrisig stämning, men jag kan inte tänka mig att det är den enda orsaken till att inte exakt 50% av alla företagsdirektörer är kvinnor. Ser jag till min egen bekantskapskrets har jag svårt att tänka mig att flera av kvinnorna arbetar inom vård och omsorg för att de gett upp tanken om att bli direktörer, utan för att de helt enkelt är mer intresserade av att ta hand om människor. Samma sak kan jag säga om männen jag känner som jobbar inom industri, de har valt den yrkesbanan för det passar dem bäst.

Kort och gott tycker jag kvotering är fel, även om jag förstår att tanken är god. Men man kan inte utgå ifrån att två fel automatiskt blir ett rätt, då det i slutändan drabbar den som är bättre lämpad men som råkar ha "fel" kön. Och handen på hjärtat - hur roligt skulle det kännas att få ett jobb pga att du tillhör ett visst kön och inte på dina egna meriter som du jobbat hårt för?

[trolljägarn]

Instämmer med vad flera föregående skrivare skrivit. Det värsta är ju inflytandet som de feministiska ideerna har fått idag. Inte bara vänsterut i politiken, utan även högerblocket har anammat detta. Danskarna kallar det för "den svenska statsfeminismen". Alliansens (!) jämställdhetsminister Nyamko Sabuni vill nu lagstifta för att få fler kvinnor på toppositioner i företagen. Aktiebolagslagen ska ändras för att uppnå detta, man kommer alltså inte kunna driva aktiebolag utan att underkasta sig den feministiska ideologin och genustänket. Hon företräder det "liberala" folkpartiet..

Därför föreslår vi nu en lagstiftning som ställer krav på en jämn könsfördelning i företagens ledningsgrupper.

http://www.dn.se/debatt/vi-maste-lagstifta-for-att-fa-fler-kvinnliga-toppchefer

Det här är ju det mest deprimerande citatet:

Det finns diskriminerande strukturer som måste rivas.

Denna floskel om strukturer hela tiden. Vad tror dårfinken, att det sitter en liten mansklubb och beslutar "nej henne ska vi inte ha till chef, hon är ju kvinna!"? Att hitta kompetenta chefer är svårt, inget företag har råd att vara diskriminerande på det viset, även om de skulle vilja vilket även det kan betraktas som uteslutet.

För att inte tala om detta vansinniga genustänket, där barn ska indoktrineras med genuspedagogik. Snacka om att dessa barn kommer få identitetsproblem när de kommer in i tonåren. Genuspedagogiken utgår alltså ifrån att killar och tjejer är helt biologiskt identiska, och att de skillnader i mentalitet som finns beror på hur omvärlden behandlat dem. Genustänket går tvärtemot evolutionsteorin och evolutionspsykologin, två sedan länge bevisade vetenskaper, utan att själv presentera bevis för någonting. Ändå appliceras den nu i förskolor runt om i landet.
Ett konkret exempel på hur långt detta gått, är ett leksaksföretag som blev lagförda för sin reklam. Brottet? Att visa bilder i sin katalog på pojkar som leker med typiska pojkleksaker (bilar mm.) och tjejer som leker med typiska tjejleksaker (dockor mm.). Detta skapar könsroller, usch och fy, för detta blev de dömda och fick vite.

Vill man verkligen hjälpa kvinnor så kan man lägga energin på att hitta kvinnomisshandlare och våldtäktsmän istället, det är min åsikt!

Och så kan man acceptera att män och kvinnor GENERELLT är olika från födseln, och att det är det som är orsaken till statistiken att fler män vill bli bilmekaniker och fler kvinnor vill bli sjuksköterskor. Det är inget fel med att vi är olika, det är naturligt. Acceptera det man inte kan förändra.
Politikerna överskrider med råge sina befogenheter när de försöker styra över människor och utföra sociala experiment på det här viset. Lämna oss människor IFRED!

[Tuxie]

Problemet är att samhället så ofta klumpar ihop en massa individer efter någon biologisk egenhet (kön, hudfärg, längd, osv) och sedan tillskriver individerna i denna grupp en massa egenskaper och ställer förväntningar på dem bara för att majoriteten (eller en högljudd minoritet) i gruppen är på ett visst sätt. Ofta blir det till och med kulturell rundgång eftersom majoriteten är på ett visst sätt bara för att de har lärt sig att vara på ett visst sätt eftersom majoriteten är på det sättet.

På mig krullar sig ryggraden när jag hör värdekonservativa sträva efter att hålla liv i denna rundgång, som om det fanns något egenvärde i att folk är sina stereotyper istället för att gå sin egen väg. Jag tycker inte att det är något fel med att vara stereotypt manlig eller kvinnlig, bara att olika saker förväntas av folk bara för att de råkar ha ett visst kön.

Visst är det sant att kvinnor kan ta sig fram i hierarkin och klättra på samhällsstegen idag på ett helt annat sätt än förut. Dock så lever könsrolls-rundgången fortfarande kvar, om än med avtagen styrka. Man hamnar där per default och får jobba sig ur den och då leva med att ses som udda. Exakt samma problematik gäller t.ex. killar som inte vill vara macho. Det är oftast OK att inte vara macho idag men på de flesta ställen i landet så hamnar man fortfarande där per default och måste aktivt ta avstånd innan man slipper förväntningarna på sig att vara hård.

[Frederyck]

Jag håller med dig till 100% Tuxie. Jag har en dotter som kom hem en dag när hon gick på förskolan (dagis) och var jätteledsen över att hon inte fick leka som hon ville. Dagiset hade regler för att inga barn fick springa eller lek 'vilt' inomhus; den typen av lek var för utomhus enligt dem. Så långt helt ok. Problemet var att förskolepersonalen ofta tyckte att det var ok att killarna skrek och lekte vilt inomhus, men min dotter upplevde att hon blev tillsagd hela tiden. Och när det gällde tvärtom så var det alltid tjejerna personalen bad att hjälpa till med dukning, ihopplockning och städning efter andra. Pojkarna behövde nästan aldrig göra det.

Det här var ett strukturellt fenomen på det stället. De såg själva inte att de behandlade barnen annorlunda. Till saken hör för övrigt att jag var med och hälsade på på dagiset vid ett antal tillfällen och såg då precis samma beteeden. Det var olika regler som i praktiken gällde beroende på om det var killar eller tjejer det handlade om.

Sånt här gör mig ledsen.

Och mina erfarenheter begränsar sig absolut inte till min dotters erfarenheter. Jag har sett den här typen av särbehandlingar om och om igen, som alldeles oftast absolut inte beror på nån illvilja, utan bara på att det sitter i nåns ryggmärg att 'det är ju så killar är' eller tvärtom.

Jag säger heller inte att det inte går att kämpa mot den här allerstäds närvarande strukturen, men det är ett extra motstånd. Oavsett om du som min bandomsvän som utbildat sig till förskolelärare trots att han alltid fått höra gliringar om att han inte har ett 'rejält' jobb, eller hintar om ifrågasättande av hans sexualitet ur ett macho-perspektiv; eller om du som tjej om och om och om igen får höra att ditt val av yrke inte passar, att busschaffis inte är ett 'tjejjobb' osv.

Min dotter var ganska precis fem och ett halvt år när hon själv upptäckte att hon behandlades annorlunda för att hon är tjej.

Som sagt, det gör mig ledsen att sånt skall behöva hända. Och ja, vi har ett otroligt jämlikt samhälle jämfört med många andra i världen. Men det är ju ingen anledning att sluta jobba med frågorna. Det är lätt att raljera över att 'vi satsar skattepengar på att införa genusperspektiv i matteundervisningen' eller liknande trams, men grundbulten kvarstår. Vi har ett samhälle där vi systematiskt och strukturellt fortsätter att behandla tjejer och killar olika.

Jag pratade med en person inom kriminalvården för ett par år sedan, och han sa att det fanns ett stort mörkertal inom antalet män som rapporterar in våldsbrott begågna av kvinnor (märk väl att han fortfarande var övertygad om att män misshandlar kvinnor i mycket större utsträckning än tvärtom). Men stötestenen här var ju att det var mer skämmigt för män att anmäla sånt. Varför skall det behöva vara så?

Min dotter går i skolan nu. Skolan hon går i har arbetat hårt med jämlikhet ur ett genusperspektiv, på ett positivt sätt. Alla uppmuntras att göra det de vill göra och de vinnlägger sig om att inte ignorera barn eller kanske ännu värre avråda barn som vill syssla med sånt som inte passar in i en klassisk värdegrund för hur pojkar och flickor 'ska' vara.

Det gör mig glad.