Dags att säkra aktierna

[Birka]

Jag tenderar att komma till samma slutsats varenda gång jag tänker på det. Det brukar gå till såhär:
...
7) Detta rationaliserar jag för mig själv genom att säga högt och tydligt, varje gång innan jag går och lägger mig, följande: "If you don't hold it, you don't own it".

Jag gör likadant men med en lite annan formulering på slutet. Jag säger (till mig själv) ”lägg inte alla ägg i samma korg, din korkpelle”.

Om det bara var ett enda krav som betydde någonting för mig så skulle det vara uppenbart att när man analyserat klart så finns det en lösning som är bäst.

Men ”utan tvivel är man inte klok” som Tage Danielsson sade. Jag har massor med tvivel. Jag vill personligen både kunna hålla i mitt PM, kunna sälja godtycklig andel på en sekund, slippa risken för falska produkter, slippa ha PM hemma, slippa ha PM online där jag kan bli av med det på sjutton sätt utan att någonsin få se det. Dessutom så vill jag betala så lite som möjligt (helst negativ premie) och att mynten skall vara så intressanta att jag inte blir uttråkad.

Men jag inte hittar inte någon lösning som uppfyller alla dessa krav. Dessutom så är en slutsats av grubbel att jag helt enkelt inte vet vad som kommer att hända så därför kan jag inte ens säga vilket krav som är viktigast. Då blir det omöjligt att identifiera en enda lösning som är ”bäst” och därför mixar jag.

När jag grubblar över försäljningsproblematiken så kanske jag stoppar in en extra slant i onlinelagring. När jag förlorar förtroendet för alla (utom hustrun och hunden) så köper jag lite repiga tackor och gräver ner. När jag undrar om PM någonsin kommer att repa sig så placerar jag en slant i annat än PM. Och när jag blir uttråkad så köper jag kanske ett lite roligare historiskt mynt. Över tiden blir resultatet en illustration över i vilka proportioner som jag är orolig för olika problem.

HaHa...underbart inlägg August! 
Jag är tacksam för att min hjärna är lite mer enkelspårig. 

[mrSju]

Eftersom trådskaparen tror på börskrasch och har planer på att skjuta in degen på börsen igen inom tre år, så skulle nog papperguld vara billigast, smidigast och smartast.

[Lu]

Jag tenderar att komma till samma slutsats varenda gång jag tänker på det. Det brukar gå till såhär:
...
7) Detta rationaliserar jag för mig själv genom att säga högt och tydligt, varje gång innan jag går och lägger mig, följande: "If you don't hold it, you don't own it".

Jag gör likadant men med en lite annan formulering på slutet. Jag säger (till mig själv) "lägg inte alla ägg i samma korg, din korkpelle".

Bra inlägg.

Ja, det är precis det som man kanske ofta glömmer bort, att en lösning som uppfyller alla ens krav inte existerar i praktiken. Därför blir det genast mer rimligt att sprida sina ägg. Min hållhake har hitintills varit när man ska föra över pengar/betala för guld/silver via dessa lagringstjänster - kostnaden blir högre än om jag köper hem motsvarande mängd guld/silver från någon europeisk/svensk ädelmetallförsäljare. Jag får se om jag överkommer det hindret någon gång.

De olika alternativen har ju oftast mellan 0.5%-1% (av värdet eller mer korrekt; marknadspriset) i lagringskostnad per år. Jag bara tänkte ett hyptotetiskt scenario då guldpriset skulle stiga dramatiskt och därför skulle dessa lagringstjänster få en hävstång bara i sin lagringsavgift mot att guldpriset har ökat. I och för sig kan man ju då välja att gå likvid, men det var i alla fall en tanke som slog mig tidigare idag.

[Birka]

Eftersom trådskaparen tror på börskrasch och har planer på att skjuta in degen på börsen igen inom tre år, så skulle nog papperguld vara billigast, smidigast och smartast.

Men om det vid en genomgripande kris folk behöver omsätta sitt pappersguld kan man ju inte vara säker på att det finns guld till alla. Eller?

[I_am_mine]

Eftersom trådskaparen tror på börskrasch och har planer på att skjuta in degen på börsen igen inom tre år, så skulle nog papperguld vara billigast, smidigast och smartast.

Men om det vid en genomgripande kris folk behöver omsätta sitt pappersguld kan man ju inte vara säker på att det finns guld till alla. Eller?

Du säljer ju bara pappret, det är ju grejen att du äger ju inte guldet.

Ett institut som ger ut ett certifikat/instrument ska tillse att ett underliggande värde motsvarande vad dom säljer finns. Det gör dom ofta genom att köpa aktier i bolag som certifikatet gäller eller i det här fallet när det gäller guld så ska dom ju köpa guldet. Vad som faktiskt händer (diskutabelt) är att dom köper en IOU av någon som faktiskt har en guldtacka.

Vi här är ju stolta foliehattar så vi vet att det finns inte guld i världen för att täcka upp för allt pappersguld.

Så frågan man måste ställa sig är inte om guldet finns vid en krasch, frågan är, existerar fortfarande institutet som du köpt certifikatet av när dom ska punga ut med alla pengar? Finns det några köpare av din pappersbit eller vill alla ha fysiskt guld?

Jag vill inte lägga ord i någons mun men i TS fall så finns det risk att han inte tror på total systemkollaps utan att börsen är cyklisk och snart vänder upp igen. Då är pappersguld alldeles utmärkt även om det inte är vad du och jag skulle välja för vi tror annorlunda

jag tror väl egentligen inte heller på en systemkollaps men en djupare kris när inte billiga krediter finns längre, alternativt hyperinflation när dom startat QE igen

Mitt mål är också att köpa in mig på börsen igen när konjunkturen vänder men jag kommer aldrig sälja min bas av ädelmetaller som får bli en liten guldkantad pension en dag

[august]

 

Mitt mål är också att köpa in mig på börsen igen när konjunkturen vänder men jag kommer aldrig sälja min bas av ädelmetaller som får bli en liten guldkantad pension en dag

Detta är exakt min plan också.

Ursprungligen var PM en cyklisk trade för mig, ett sätt att rädda undan kapital under en period. Men perspektivet har förändrats under åren och nu ser jag PM som en permanent komponent i familjens reserver. Man sover helt enkelt bättre med lite lagom mycket PM i tryggt förvar på hemligt ställe. Och god nattsömn är bland det viktigaste som finns.

OT: bilden är på en baskisk "goxua", en förrädiskt god sak. Nu uppäten.

Edit: bilden kom inte med. Är det bara jag som tycker att det är dags att öka storleken på accepterade bilder? Som det nu är är det ju närmast omöjligt att inkludera en bild tagen med en telefon utan att gå via en riktig dator för att krympa den (vilket sällan funkar för mig).

[I_am_mine]

Edit: bilden kom inte med. Är det bara jag som tycker att det är dags att öka storleken på accepterade bilder? Som det nu är är det ju närmast omöjligt att inkludera en bild tagen med en telefon utan att gå via en riktig dator för att krympa den (vilket sällan funkar för mig).

Nu vet inte jag hur mycket lagringskapacitet bloggen sitter på men det läggs upp en del bilder och vill man kunna följa bloggens utveckling över tid så vill man inte behöva radera när minnet börjar bli fullt (många hittar bloggen när dom googlar ÄM specifika frågor)

Alternativet är att länka till en bildhanteringstjänst som många gör på tex Flashback men där är ju samma problematik som ovan, när någon googlar sig in för att hitta på svaret på en fråga ett par år senare så finns inte bilderna kvar och kontexten kan vara svår att förstå.

[sff123]

Edit: bilden kom inte med. Är det bara jag som tycker att det är dags att öka storleken på accepterade bilder? Som det nu är är det ju närmast omöjligt att inkludera en bild tagen med en telefon utan att gå via en riktig dator för att krympa den (vilket sällan funkar för mig).

Nu vet inte jag hur mycket lagringskapacitet bloggen sitter på men det läggs upp en del bilder och vill man kunna följa bloggens utveckling över tid så vill man inte behöva radera när minnet börjar bli fullt (många hittar bloggen när dom googlar ÄM specifika frågor)

Alternativet är att länka till en bildhanteringstjänst som många gör på tex Flashback men där är ju samma problematik som ovan, när någon googlar sig in för att hitta på svaret på en fråga ett par år senare så finns inte bilderna kvar och kontexten kan vara svår att förstå.

https://www.fixpicture.org/index.php?LANG=sv

[Aurum_Argentum]

Så låt mig mig kontrollera om jag uppfattat detta rätt:

Om man vill placera ansenliga mängder kapital i guld under en period har man följande alternativ, som ragnordnas efter hur likvida de är:

1. Pappersguld i olika former. Nackdel - om marknaden kraschar så mycket att market makers eller depåbanker för dessa instrument (många är rätt komplicerade historier) går under går dina papperstillgångar ner med dem. Det förefaller dessutom som om en tillräckligt stor säljvåg av dessa instrument skulle kunna sänka dem, eftersom det saknas täckning för alla utställda löften i det scenariot. Egentligen alltså bara ett sätt att trygga sin portfölj om man tror på en relativt långsam och ordnad krasch. I mitt fall kompliceras detta av att jag redan har mer pappersguld (inbakat i råvaror, förvisso, men ändå) än jag är bekväm med.

2. Valvguld. Mycket bekvämt, men kan man lita på företagen? En snabb genomläsning tyder på att de företag som ägnar sig åt detta i förekommande fall står under betydligt mindre offentlig tillsyn än vad banker och andra finansiella bolag gör, vilket innebär att man måste prisa en betydande motpartsrisk. Just likviditeten gör att jag personligen är rätt frestad, men risken är ju högre än vad man skulle önska sig.

3. Byrålådeguld. På sätt och vis det säkraste sättet, men har nackdelen att man nu själv måste ta ställning till äkthet och att tillgångarna måste anses vara mycket illikvida om man inte är beredd att betala ett betydande premium till en aktör som Tavex vid försäljning. Sedan är säkert inte alls oproblematiskt här heller. Guldet måste skyddas mot stöld och förlust och en snabb kontroll visar att försökringspremien hos mitt bolag sticker iväg fort när jag hör mig för vad det skulle kosta att försäkra den summa jag hade tänkt mig, vilket innebär att de faktiska omkostnaderna faktiskt är högre än valvguld i det här fallet. Noterar i förbifarten att konsensus verkar vara att mynt är bättre än tackor, vilket låter sig förstås i termer av hur pass mycket lättare det är att kontrollera deras äkthet med våg-och-vattenmetoden.

Hur man än vänder sig har man ändan bak, liksom. Kanske får hedga mindre än jag hade tänkt på det här sättet. En kombination av alla dessa metoder innebär ett betydande merjobb, inte helt försumbara av- och utgifter samt betydligt högre risker än vad motsvarande aktie- eller fondtillgångar är förknippade med rent strukturellt.

[Birka]

Vill lägga till ett ytterligare alternativ.
Köp fysiskt och förvara i bankfack.
Vet inte vad det kostar, kanske 500:-/år.

[mega_n]

Eller "all of the above"...

Kassaskåp (på flera platser).
Vaultade ädelmetaller hos kända aktörer.
Bankfack (flera olika banker).
Nedgrävt.
Gömt.
Papper, tackor, bullionmynt, smycken, skrotsilver, skrotguld
Guld, silver, platina, palladium, rodium etc...
etc...

/H

[Aurum_Argentum]

All of the above verkar ju vara enda rimliga. Förutom att att det här sättet att diversifiera bort varje enskild risk innebär ett betydande eget merarbete som måste prisas när man beräknar kostnaderna och även betydande utlägg - vad kostar ett antal någolunda anständiga kassaskåp, exempelvis? Bankfack går tydligen inte att försäkra, men är förstås ett givet alternativ annars.

Kontentan av det hela är att guld förefaller vara något av en hobbyverksamhet på hörnet av en väldiversifierad portfölj mer än ett alternativ till den. Nå, får ta tag i hobbydelen, åtminstone.

[august]

OT: bilden är på en baskisk "goxua", en förrädiskt god sak. Nu uppäten.
Edit: bilden kom inte med.

Nu hittade jag en bildkrympningsapp till telefonen, så nu kan vi återvända till väsentligheter (dvs god mat, detta med PM är ju bara ett tidsfördriv mellan pitstops på bra restauranger...). Här har ni bilden på goxua. "To die for", som det heter.

[Birka]

Ser ut som en förlängd kanelbulle. 

[Aurum_Argentum]

Får mig i sammanhanget att tänka på sådana där semlor med äkta bladguld på:

https://www.youtube.com/watch?v=ohNcRIza3pw