Läste nyss att Gun Hellsvik gått bort. Kanske det är nostalgi men hon var en av få politiler jag gillat. Stenhård och barsk. Gillas. Anne Wibble var också någon som hade något jag gillade, speciellt åsikten om att alla borde ha en årslön på kontot. En omöjlighet för många kanske men enligt mig ett sunt tankesätt (kontot bör man ju kunna tolka som sparade medel inte nödvändigtvis kulor på kontot). Göran Persson är en jag har respekt för. Mest för översittaratilen, lät inga miljö- eller vänsterpartister studsa upp och ta stor plats.
Att jag sen inte sympatiserat med ovan nämnda politikers politik är här ovidkommande. De hade något jag gillade till skillnad från idag när jag mest ogillar alla...möjligen för undantag för Hanif Bali vars lite upproriska stil jag kan sympatisera med.
Förresten, hade i min ungdom "förmånen" att få servera kaffe till de två nämnda damerna. Har nog aldrig varit nervösare under min korta servitörskarriär än när jag hällde upp till Gun Hellsvik. Hon såg så stenhård ut så jag tänkte att hon ger mig nog stryk om jag råkar spilla på henne. Jag spillde inte och slapp stryk.
Hanif Bali är en favorit, han är så störtskön på Facebook när han provocerar det politiskt korrekta :)
Hanif Bali (m) Josefin Utas ( Mp blev senare Liberal. För mycket internkritik i Mp) Jimmie Åkesson ( Hans tid kommer)
Jag diggar de gamla sossarna starkt ( pre-Palme) Tage Erlander och hela det socialdemokratiska ministeriet under Tages tid. Ord och inga visor. Handlingskraft . Mindre snack mer verkstad.
Söker mig automatisk till politiker som har starka pragmatiska ideér för styret av en nation. Då går vänstervridet gap om identitetspolitik och 3:e vågens feminister fetbort. Återstår att se hur Bali och åkesson förvaltar mina högt ställda krav. Om Trump kunde, varför inte Bali eller Åkesson ? ::)
Bra politiker finns, men får sällan höras i media.
Exempelvis:
"När medborgarnas intresse kolliderar med partiets ideologi då måste man lägga ideologin åt sidan."
Eva Lindberg (S), ordförande i regionstyrelsen i Gävleborg