Hej allihopa :)
Jag har alltid varit fascinerad av det ekonomiska systemet och därav har jag ett intresse av PM. Jag har sett åtskilliga videos och läst texter om hur banker skapar pengar och undrar om det finns någon bankexpert här på forumet?
Hur det fungerar i teorin brukar skilja sig lite ifrån hur det fungerar i praktiken. Jag har velat gå till botten med detta och har läst på om de viktigaste svenska lagarna och förordningarna för bank och kreditmarknaden, som t.ex. Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och många fler.
Det jag letar efter är vart det beskrivs och regleras hur banker skapar pengar. I mitt huvud tänker jag mig att någon skriver på en låneansökan och banken skapar krediten med några knapptryckningar. Under förutsättning att banken får låna ut krediten i förhållande till eget kapital m.m.
Nu brukar det ju inte alltid vara riktigt så enkelt och jag förutsätter att allt detta regleras i lagen. De kanske döper om processen och använder luddiga ord för att förvirra personer som mig, men jag tycker att detta borde framgå. Låt säga att jag har 50 miljoner kronor och vill starta en bank. Under förutsättning att jag beviljas alla nödvändiga tillstånd för att bedriva bankverksamhet från Finansinspektionen, kan jag låna ut 625 miljoner kronor mot ränta till olika kunder? Hur fungerar denna pengaskapande process i praktiken?
Någon som besitter den här kunskapen och kan dela med sig? Jag har läst runt på nätet men det verkar som de försöker dölja informationen för personer som mig, eller åtminstone göra den svårtillgänglig. Jag tycker det är lite svårt att vinna argumentationer eller bevisa saker om man inte kan hänvisa till lagstiftning eller bra källor. Det vore bra om det fanns något som behandlade det svenska banksystemet, eftersom mycket kan skilja sig från det amerikanska.
Stort tack! Hoppas någon kan hjälpa till.
Ingen som vet? Tänkte att här borde många besitta den kunskapen :)
Riksbanken regleras ju av riksbanklagen:
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Lagar-och-regler/Riksbankslagen/ (http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Lagar-och-regler/Riksbankslagen/)
Valutaskapande utan kapitaltäckning tolkar jag som att det mer är mer av ett hål i lagen och därför är tillåtet. Lagen ser ut att lämna ganska mycket utrymme för (av Riksbanken) fria tolkningar. Jag tror så här: eftersom ett banklån dubbelbokförs mot bankens riksbankskonto när denna valuta skapas ur tomma intet så är det ju indirekt även utfärdat och godkänt av Riksbanken.
Är inte svaret på hela frågan, men här är iallafall en film från Riksbanken där de tydligt säger att banker skapar pengar, som inte tidigare fanns, då någon exempelvis vill låna pengar till att köpa ett hus:
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Riksbanken-Play/Vad-ar-pengar (http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Riksbanken-Play/Vad-ar-pengar)
Om jag nu ska vara krass, så känns det som att det är inte en låneavtal man skriver på utan en "IOU" (I owe you). Kunden förbinder sig att betala av x antal kronor. Men man ser aldrig summan.
Det hade varit intressant att avkräva av bankerna att på låneteckningsdagen komma dit med en koffert kontanter - bara för att visa att banken har teckning för lånet.
Jag vet inte om någon bank som skulle gå med på det.
Din skuld till banken betraktar banken som en tillgång. Din tillgång såsom ditt sparkonto med sparlikvid räknar banken som en skuld till dig.
Om man förstår detta så har man lättare att ta till sig hur "pengar" skapas.
Faktum är att ingen människa bör se på kontoinnehavet på något annat sätt än det sätt på vilket bankerna ser på ditt kontoinnehav.
Alltså att kontoinnehavet egentligen är en skuld. Det är bankens skuld till dig. Det är vad banken är skyldig dig. Problemet är att banken inte har så mycket pengar som de är skyldiga sina kontohavare. Även om bankerna hade alla pengar som existerar så skulle de ändå aldrig kunna betala sina kontohavare. Varför inte ? Jo därför att bankerna har större skulder till kontoinnehavaren än vad det existerar pengar. Det finns inte så mycket pengar som det finns skulder på pengar.
När ett lån beviljas så blir din skuld en tillgång för banken. Denna tillgång (som naturligtvis är fiktiv) sätts in på ditt konto. Banken tar sedan ränta på detta ingenting och din egen skuld till banken kan sedan användas till att köpa saker med.
När du betalar din ränta så kan du tyvärr inte göra som banken och trycka in siffror på ett konto utan du måste tyvärr arbeta. När du vill amorterar så måste du tyvärr också arbeta.
Hur kan banker låna ut pengar om de inte har pengar ?
Det kan de inte. Men varför tror folk att banker lånar ut pengar? Därför att bankerna skapar ny valuta /ökar valutamängden vilket syns som siffror på konton och det går att använda det som betalmedel samt att våra skolor som styrt av politiker som styrs av banker inte vill lära oss hur det fungerar. Banker lånar aldrig någonsin ut pengar. De lånar inte heller ut något annat.
Banker skapar och förintar valuta. Räntan skapas eller förintas ej. Eftersom cirkulationen inte är fullständig av valutan utan den ackumuleras så innebär räntan att det finns underskott och systemet kollapsar förr eller senare.
Pengar skapas av riksbanken och bara av Riksbanken. Banker skapar inte pengar. De skapar betalmedel valuta kontolikvid avistainlåning osv. Dessa är alla omskrivningar för det de är. Fordringar på pengar.
Banken ökar mängden valuta i det ögonblick de ökar låntagarens skulder. Det heter låntagare fastän man inte lånar något. Språket är förstört. Ekonomiska termer är ologiska falska och missvisande.
Ju sämre förståelsen är för hur systemet fungerar desto bättre är det för bankerna. Det kan ju vara en slump att man inte utbildar folk i detta samt att "ingen" vet hur detta fungerar men jag tycker inte det verkar stämma med sannolikhetslärans grunder.
Nu har ju bankerna skapat mycket mer valuta än riksbanken skapat pengar så de flesta fordringarna är ju på pengar som inte existerar. Detta gör systemet sårbart och ohållbart.
Läs på Riksbanken.se
Banker ökar låntagarens kontoinnehav med samma summa som kunden förbinder sig att betala till kunden
Ingves säger att penningmängden ökar pga bankernas utlåning. Alltså skapar banker valuta även enligt folk som är svåra att avfärda som foliehattar och liknande.
Känns som att det ligger rätt mycket åsikter i ordvalen. När man lånar pengar av banken så uppstår en skuld från dig till banken (en skyldighet att återbetala lånet nån gång i framtiden + ränta) och en skuld från banken till dig (i form av ett tillgodohavande på ditt konto, dvs en skyldighet för banken att betala pengar till dig när du köper något eller vill ta ut kontanter).
Unmanipulatable: Om det här nu inte är ett lån, kan du ge ett exempel på något som ÄR ett lån, som inte fungerar på samma sätt?
Att samhället gett bankerna rätt att skapa (skuldbaserade) pengar är rätt sjukt, men jag skulle ändå kalla det bankerna håller på med för utlåning.
Faktum är att jag inte vet hur det skulle funka om man t ex hade 100% kapitaltäckningskrav för banker...
Citat från: cyber skrivet torsdag 04, Augusti 2016, 14:06:31
Att samhället gett bankerna rätt att skapa (skuldbaserade) pengar är rätt sjukt, men jag skulle ändå kalla det bankerna håller på med för utlåning.
Faktum är att jag inte vet hur det skulle funka om man t ex hade 100% kapitaltäckningskrav för banker...
Umm, nu är jag absolut inte någon ekonom men som jag förstår det skulle 100% kapitaltäckningskrav innebära att banken måste ha en kapitalbas lika stor som sin lånestock. Det funkar rimligen inte. Vad som däremot skulle kunna funka är ett krav på att det inte går att låna ut mer än vad banken själv lånat in, men räntorna i ett sådant system måste vara betydligt högre, eftersom man då tar bort bankens möjlighet till utväxling.
Jag är inte helt säker, men jag tror att de klassiska Savings&Loan-instituten i USA funkade enligt principen att de bara lånade ut pengar som de själva lånat in (dvs ingen utväxling). Ett S&L innebär inte att de har 100%-kapitaltäckning, men var ändå ett väldigt stabilt system för framförallt huslån. Dock var det kanske inte bristen på utväxling som var nyckeln till stabiliteten, utan än mer att de var förbjudna att spekulera med inlånat kapital, det enda de fick använda det till var att låna ut...
Rent generellt så tror jag inte att det går att skapa ett "låneinstitut" som är helt immunt mot bank runs.
Citat från: august skrivet torsdag 04, Augusti 2016, 16:51:31
Citat från: cyber skrivet torsdag 04, Augusti 2016, 14:06:31
Att samhället gett bankerna rätt att skapa (skuldbaserade) pengar är rätt sjukt, men jag skulle ändå kalla det bankerna håller på med för utlåning.
Faktum är att jag inte vet hur det skulle funka om man t ex hade 100% kapitaltäckningskrav för banker...
Umm, nu är jag absolut inte någon ekonom men som jag förstår det skulle 100% kapitaltäckningskrav innebära att banken måste ha en kapitalbas lika stor som sin lånestock. Det funkar rimligen inte. Vad som däremot skulle kunna funka är ett krav på att det inte går att låna ut mer än vad banken själv lånat in, men räntorna i ett sådant system måste vara betydligt högre, eftersom man då tar bort bankens möjlighet till utväxling.
Jag är inte helt säker, men jag tror att de klassiska Savings&Loan-instituten i USA funkade enligt principen att de bara lånade ut pengar som de själva lånat in (dvs ingen utväxling). Ett S&L innebär inte att de har 100%-kapitaltäckning, men var ändå ett väldigt stabilt system för framförallt huslån. Dock var det kanske inte bristen på utväxling som var nyckeln till stabiliteten, utan än mer att de var förbjudna att spekulera med inlånat kapital, det enda de fick använda det till var att låna ut...
Rent generellt så tror jag inte att det går att skapa ett "låneinstitut" som är helt immunt mot bank runs.
S&L i USA konkade, minns inte nu varför men dom jämfördes med vår "gamla" sparbanksrörelse vill jag minnas.
Eh.. Jag redigerade mitt förra inlägg så mycket att det blev lite osammanhängande.
Anyways, ett system där kapitaltäckningskravet var kanske 30-40% skulle vara finfint jmf med de 8-10% (eller vad det nu är) som gäller nu. Då skulle mängden "lånebaserade" pengar minska rejält och bankerna inte kunna suga ut samhället lika mycket..
Citat från: cyber skrivet torsdag 04, Augusti 2016, 14:06:31
När man lånar pengar av banken så uppstår en skuld från dig till banken (en skyldighet att återbetala lånet nån gång i framtiden + ränta) och en skuld från banken till dig (i form av ett tillgodohavande på ditt konto, dvs en skyldighet för banken att betala pengar till dig när du köper något eller vill ta ut kontanter).
Unmanipulatable: Om det här nu inte är ett lån, kan du ge ett exempel på något som ÄR ett lån, som inte fungerar på samma sätt?
Var det något som du höll med om i mitt inlägg eller var det bara dynga jag skrev ?
Det borde inte vara så svårt att förstå vad orden låna ut betyder.
Om jag lånar ut en hammare till dig så kan jag inte använda den pga att du har den.
Om jag är en bank och ger dig ett skuldebrev som säger att jag är skyldig dig en hammare så har jag inte lånat ut någon hammare.Jag har gett dig ett skuldebrev. Det är inte att låna ut något. Jag har kvar hammaren. Jag har inte lånat ut den.
Du kanske kan använda skuldebrevet som "pengar"/ bytesvara när du gör en affär med någon som litar på banken o vet att han kommer att få hammaren senare av banken när han behöver den om han så begär av banken. Eftersom jag är en bank så är mitt incitament att skapa så många skuldebrev som möjligt (trots att jag bara ha en hammare,) eftersom folket får betala ränta för skuldebreven. Jag vill ha så mycket ränta som möjligt. Jag skiter i följderna för samhälllet. Politkerna också för de har sina incitament dvs kortsiktiga förmåner. Banker struntar i om valutan de skapar används till något produktivt eller något destruktivt som att spekulera och blåsa upp fastighets och börsbubblor.
Konjunktursvängningar ger förmögenhetsöverföringar, förlorare och vinnare. De som kan parasiterar på de lurade slavarna.
Om banker lånar ut pengar. Varför finns alltid folks "pengar" kvar på kontona ?
Om banker lånar ut pengar som andra har satt in så borde ju folks sparkonton vara tomma eller i alla fall minska lite ?
Det är ju logiskt ? Folks sparkonton blir inte tomma trots att banken lånar ut så mycket som de lånar och mycket mycket myyyyyyyyyyyyyycket mer därtill. Konstigt. Det sämmer ju inte. Förklaringen är att banker inte lånar ut pengar. De lånar heller inte ut kontosiffror från andras konton. Banker skapar nya siffror på kontona vilket används som pengar.
Om vi kan vara överens om att när du "lånar" en halv miljon "kronor" så är det detta nya "pengar" som inte existerade innan du tog lånet. Ja då kan man ju inte säga att banken lånar ut dessa "pengar" eftersom de just har skapat "pengarna".
Det är skillnad på att lånat ut något som existerar eller att skapa något nytt.
När "lånet" amorteras / dödas så dödas även "pengarna" och upphör att existera.
Skuld o tillgång kvittas och försvinner.
Det är fascinerande att folk har så oerhört svårt att förstå skillnaden mellan pengar och fordringar på pengar.
Riktiga riksbankpengar försvinner inte när de amorteras. Om du ger mig en tusenlapp för att du tidigare lånat tusen kr i kontanter så försvinner inte pengarna när du betalar tillbaka lånet.
Kanske jag har fel och bara drömt alltihop trots att världen ligger för era fötter fulla med källor som styrker mina påståenden. Så det är helt valfritt att misstro detta.
Då kan man ju fundera på att enligt lag så får bara riksbanken skapa pengar. Alltså är det inte pengar som skapas när banker fyller på med siffor på konton åt en bankkund som just tagit ett lån. Detta ensamt visar ju att banker inte lånar ut pengar eller skapar pengar. De skapar betalmedel som består av skulder på pengar som inte existerar mer än till en brådel av alla skulder.
Banker lånar under inga som helst omständigheter ut pengar.
De lånar inte heller ut valuta eller betalmedel.
Banker skapar valuta.
Ditt "lån" är din skuld till banken, är bankens tillgång , är din tillgång.
Banken skapar din skuld och din tillgång samtidigt.
Man kan säga att bankens funktion är att kolla din kreditvärdighet så att du är en duktig slav och en nyttig idiot. Sedan tar de ränta på detta ingenting som de "lånar" ut till dig.
Systemet hade ju kanske nästan kunnat fungera om det hade varit en balans mellan amortering och nya lån samt att kapitalackumulation kunnat undvikas. Men den balansen har bankerna inget intresse av.
Pga av hur systemet ligger tjänar banker mer än riktiga företag som producerar varor och tjänster.
Banker står över det arbetande folket produktiva företag och politiker. Jag hävdar att banker har mer makt än politiker samt att politiker är beroende av banker.
Varför finns det politiker om bankerna styr allt ?
Det är lättare och styra och förslava när människor inte fattar att de är slavar. Människor behöver tro att de har full kontroll och att om de röstar vart fjärde år så äger de sitt öde. Jag hävdar att mycket av det vi ser av politiker och medier är en kuliss. Deltagare i charaden behöver inte vara annat än nyttiga idioter. Någon större samordning såsom hemliga konspirationer behövs inte heller eftersom gemensamma intressen drar åt samma håll. Eftersom medierna ägs av relativt få och till står del av finansiella intressen så verkar det logiskt. Att så få äger så stor del av världen tillgångar är ju heller inget som motsäger min uppfattning.
Bankkarteller styr världen och har gjort så länge. Banker och etablerade politiker har ett symbiotiskt förhållande med gemensamt mål att parasitera så mycket som möjligt från produktiv verksamhet för egen vinning men också för att enklare kunna bedriva omfördelningspolitik. Politiker vill ha makt och bankerna låter dem hållas så länge de får sin del av kakan. Den verkliga makten finns dock hos bankerna och personer inom politiken som inte accepterar detta blir snabbt bortmanövrerade.
Att ha likvida medel i form av guld eller silver dvs "riktiga" pengar i stället för skuldfodringar hos banken är ett steg i rätt riktning för att minska bankernas makt men det räcker inte, så länge folk accepterar bankernas "skuldvaluta" kommer bank kartellernas makt att bestå.
Hej allihopa!
Stort tack för alla svar. Jag förstår hur det fungerar i teorin som många förklarar. Det jag undrar är om det finns några källor, information, böcker med mera tillgängliga för att förklara detta mer i detalj. Möjligtvis på riksbanken, finansinspektionen eller liknande? Jag antar att detta inte är lättillgängligt.. Men som i mitt exempel i trådstarten. Om jag hade tillgängligt kapital om 50 miljoner för att starta en bankverksamhet, hur skulle jag hitta information om hur bankverksamhet fungerar i praktiken? Skulle jag behöva anlita en hemlig bankkonsult? Eller får man information som ingen annan har så snart man ansökt om en bankverksamhet?
Jag tycker ju ändå att någonstans måste det finnas information i detalj om hur detta fungerar. De förklarar ju ändå i t.ex. filmen från Riksbanken att banker skapar valuta och att detta reglerar i lag så de inte kan låna ut hur mycket som helst. Nu har jag inga 50 miljoner kronor och jag ska inte starta någon bank. Men om jag skulle göra, så skulle jag behöva ta fram en affärsmodell, vilket är lite svårt när man har väldigt svårt att veta hur en bankverksamhet fungerar i praktiken.
Som jag förstår det nu så skulle jag kunna låna ut någonstans x12 av eget kapital i form av nytillskapad valuta om jag startar en bank. Ni har förklarat hur detta bokförs men det som återstår är. Om kund X kommer in till min "nystartade bank", då måste väl jag som bank ha ett system tillgängligt där jag har möjlighet att knappa in 2 miljoner kronor till dennes konto? Hur detta fungerar i praktiken är något som jag skulle vilja veta. Jag trodde tidigare att man fick låna ut X% av varje kunds insättningar och det var så pengar skapades i samhället. Det var lite som en chock för mig att få reda på att det var ett ben i den valutakskapande processen och att det dessutom är möjligt att låna ut pengar vid låneansökningar, under förutsättning att man har en viss del i backning i form av eget kapital.
Man kanske får nöja sig med informationen vi har samlat här. Men jag tycker ändå att det borde gå att hitta information någonstans eftersom det finns företag som startar banker, stora som små, lite hela tiden.
Tack!
Du har Basel regelverket som behandlar ex kapitaltäckningskravet som du tar upp.
Citat från: toblov skrivet fredag 05, Augusti 2016, 12:55:16
Du har Basel regelverket som behandlar ex kapitaltäckningskravet som du tar upp.
Tack! Jag tror jag kan hitta det mesta kring kapitaltäckningskrav m.m. Det jag undrar mest, är hur det fungerar i praktiken när en bank skapar pengar. När bank beviljar ett lån och trollar fram pengar och att det går att konsumera för säljaren därefter. Den proceduren är jag mest intresserad av.
Det sker med några knapptryckningar. Svårare än så är det inte.
Unmanipulatable, jag tror jag fattar lite bättre vad du menar nu. Jag håller med om mycket av det du skriver, jag försöker bara bena ut det här med att "banker lånar inte ut pengar".
Jag tror jag förstår bättre vad du menar nu.. Skulle man kunna säga att banken lånar ut, men inte sina "egna" pengar utan depositörernas (utan att depositören ser det)? För en låntagaren är det ju egentligen skit samma, men för depositören (eller vad det nu kallas) så är det förstås en jäkla skillnad.. Edit: Nu har jag läst på lite mer om depositionsbevis & dyl, och i viss mån kan man väl se det som att banken också har möjlighet att låna ut penar som de faktiskt aldrig fått insatta på ett konto. Jäkla spejsigt... Är det det som är kärnan i ditt resonemang?
Jag förstår absolut att banken skapar min skuld till banken och mitt tillgodohavande på kontot samtidigt, men målet med att ta ett lån är ju att göra något med pengarna, så den situationen förändras ju snabbt (antag t ex att man tar ut tillgodohavandet i cash - är det fortfarande inget lån i din mening?).
Ursäkta att jag snävar av mitt deltagande i diskussionen till bara en fråga, men diskussioner på forum blir så sjukt spretiga annars :)
Gurty, jag misstänker att du blir förvirrad av allt prat om att "skapa" pengar. när banken lägger upp ett lån så skapar de egentligen inte pengar, utan i första steget bara ett tillgodohavande.
Här finns en bra sammanfattning: https://www.flashback.org/sp44813537 (https://www.flashback.org/sp44813537)
Det enda som inte riktigt tas upp där är vad som händer när tillgodohavandet används för att köpa nåt (t ex genom banköverföring till en annan bank). Jag tror (men jag är lite osäker) att banken då löser det genom att låna av andra banker eller av riksbanken.
Citat från: cyber skrivet fredag 05, Augusti 2016, 16:34:18
Gurty, jag misstänker att du blir förvirrad av allt prat om att "skapa" pengar. när banken lägger upp ett lån så skapar de egentligen inte pengar, utan i första steget bara ett tillgodohavande.
Här finns en bra sammanfattning: https://www.flashback.org/sp44813537 (https://www.flashback.org/sp44813537)
Det enda som inte riktigt tas upp där är vad som händer när tillgodohavandet används för att köpa nåt (t ex genom banköverföring till en annan bank). Jag tror (men jag är lite osäker) att banken då löser det genom att låna av andra banker eller av riksbanken.
Det är definitivt förvirrande och därför vill jag gå till botten med det. Pengar eller tillgodohavanden, så skapar de medel som låntagaren kan konsumera och köpa saker för. Det kan man till och med se på filmen från Riksbanken som en tidigare länkade till.
Precis. Vad händer när pengarna/tillgodohavandet/valutan ska användas för att köpa något, som t.ex. bostadsrätt, bil eller någonting annat?
Jag undrar som sagt hur först pengarna/tillgodohavandet skapas, en del säger med några knapptryckningar. Men detta måste väl följa någon slags procedur? Som man kan läsa mer om? För om jag startar en bank imorgon, och en person kommer in och lånar 1 miljon kronor, så kan jag ju inte bara skriva på en lapp "du har 1 miljon kronor på ditt konto /mvh banken" som låntagaren sedan kan gå och köpa en bostadsrätt för hur som helst. Detta är för mig förvirrande.
Uppskattar svar från alla som bidrar i tråden.
Lite mer förklaring om bankerna från Mike Maloney och Stefan Molyneux. Lärorikt och intressant, kan ge lite extra förståelse.
https://youtu.be/zPb_ThaPE_0
Citat från: Gurty skrivet lördag 06, Augusti 2016, 13:07:34
Jag undrar som sagt hur först pengarna/tillgodohavandet skapas, en del säger med några knapptryckningar. Men detta måste väl följa någon slags procedur? Som man kan läsa mer om? För om jag startar en bank imorgon, och en person kommer in och lånar 1 miljon kronor, så kan jag ju inte bara skriva på en lapp "du har 1 miljon kronor på ditt konto /mvh banken" som låntagaren sedan kan gå och köpa en bostadsrätt för hur som helst. Detta är för mig förvirrande.
Uppskattar svar från alla som bidrar i tråden.
Jag förstår att det är förvirrande. Men det är ganska exakt så det funkar! Bara banken har tillräcklig kapitaltäckningsgrad så får de skapa ett tillgodohavande utan att be någon om lov (jag hade inte själv tänkt igenom det här fullt ut från början - jag trodde att pengarna nån gång var tvungna att gå flera varv i systemet för att kunna föröka sig)
Om du sedan tar ut ditt tillgodohavande så får de ta pengar från sin pengahög (som består främst av eget kapital och insättningar från andra), och om den inte räcker så lånar de i sin tur av andra banker eller riksbanken. Oftast kan de låna lätt från andra eftersom de har panten på din bostad som säkerhet (i fallet bostadslån...)
Eftersom du efterfrågar förklaring på själva pengaskapandet specifikt så skulle jag rekommendera denna svenska förklaring samt även del 2 av den:
https://www.youtube.com/watch?v=1WG0ii2VTjA (https://www.youtube.com/watch?v=1WG0ii2VTjA)
Citat från: glimbert skrivet Söndag 07, Augusti 2016, 01:28:39
Parastistopp berättar att Jakbanken inte har konto hos riksbanken. Därför är Jakbanken inte en konkurrent till storbankerna.
http://youtu.be/Q-skJ2fQZk0 (http://youtu.be/Q-skJ2fQZk0)
Här är Glimberts länk igen:
http://youtu.be/1WG0ii2VTjA (http://youtu.be/1WG0ii2VTjA)
Hej igen allihopa!
Stort tack för all information och källor. Jag har läst på så mycket som möjligt och tror att jag har fått lite förståelse för hur det hela fungerar. Jag har gjort en sammanfattning med ett exempel nedan som jag hoppas någon kan hjälpa mig att rätta. Har jag förstått det hela korrekt?
Som exempel startar jag idag en bank som heter "Skoj-banken". För att starta banken behöver jag ett eget kapital på 50 miljoner kronor samt betala för diverse ansökningar hos Finansinspektionen. Eftersom jag tidigare varit bankir så har jag strålande kontakter på Riksbanken och lyckas på någon vänster öppna ett konto där och får tillgång till RIX och centralbankspengar.
När jag äntligen öppnar "Skoj-banken" så rusar kunderna till den nya banken. Eftersom jag har 50 miljoner kronor i eget kapital beräknar jag att jag kan låna ut cirka 714 miljoner kronor till nya kunder i banken. Jag har räknat ut detta med Basel III där bankerna kommer behöva hålla 7 procent i kärnprimärkapital. Eftersom kärnprimärkapital består av eget kapital, dvs. aktiekapital så har jag möjlighet att låna ut ovannämnda belopp.
En dag kommer en ny kund som heter Olle som väljer att öppna ett konto hos oss på "Skoj-banken". Några veckor senare kommer Olle tillbaka med ett intressant prospekt. Olle har sneglat lite på ett intressant investeringsprojekt. Olle önskar köpare lite fastigheter i Norrland för 100 miljoner kronor av en säljare som heter Sven. Vi på "Skoj-banken" tycker att investeringen låter intressant och efter diverse kalkyler erbjuder vi 100% belåning mot en ränta på 3%, amorteringsfritt. (vi kanske bryter mot någon regel här, men låt säga för enkelhetens skull att vi inte gör det).
Vi på "Skoj-banken" beviljar härmed ett lån till Olle på 100 miljoner kronor. När vi beviljar lånet så ökar beloppet på Olles konto med 100 miljoner kronor i utbyte mot att Olle försätter sig i skuld till oss på "Skoj-banken" och lovar att återbetala skulden till oss mot ränta. Som säkerhet för lånet kräver vi på banken pantbrevssäkerhet i fastigheterna Olle ska förvärva. Detta innebär att vi i och med en ny kredit har skapat pengar och "Skoj-bankens" balansräkning har ökat.
När väl dagen kommer och Olle ska förvärva fastigheten så ska transaktionen genomföras. Olle ska köpa fastigheten av Sven, vilket innebär en transaktion från Olles konto på "Skoj-banken" till Svens konto på Swedbank. Beloppet på Olles konto minskar (Skoj-bankens skuld till Olle minskar) samtidigt som beloppet på Svens konto ökar (Swedbanks skuld till Sven ökar). Som kompensation för detta görs parallellt en motsvarande överföring av centralbankspengar från "Skoj-banken" till Swedbank. Det vill säga centralbankspengar används för förflyttning av dessa bankpengar.
Vilket leder till ett problem! Eftersom "Skoj-banken" kan skapa krediter till cirka 714 miljoner kronor men har endast 50 miljoner kronor på sitt konto på Riksbanken. Det måste väl betyda i det här fallet att transaktionen inte är möjlig? Men om både köpare och säljare hade varit på "Skoj-banken" så hade transaktionen varit möjlig.
Är det såhär det fungerar? Har jag tänkt rätt eller fungerar det på något annat sätt?
Stort tack återigen.
Till att börja med måste vi definiera begreppet Bankkrediter och skilja detta från pengar.
Om vi bortser från jämkningen i Riksbanken så hanterar bankerna enbart Bankkrediter.
Vid ett lån så erhåller låntagaren en liten del av bankens kreditvärde. Vad som egentligen händer är att banken skriver +1 miljoner som tillgång, dvs din skuld till banken, och -1 miljon som skuld till dig, dvs det du får in på kontot. Bokföringsmässigt för banken har ingenting hänt, därav har det "skapats ur luft".
Att låna ut 714 miljoner bankkrediter och ha 50 miljoner kronor på Riksbanken är helt skilda saker i bankvärlden. För att låna ut bankkrediter behöver du bara ha typ 3% i Kärnprimärkapital.
Om du försöker hitta en definition av Kärnprimärkapital så ser du vad ekonomi egentligen går ut på, att hemlighålla hur det egentligen fungerar.
Hur pengar får skapas eller förstöras finns det väl definierade lagar för men för bankkrediter finns det inga lagar alls vad jag har hittat. Det skulle vara alldeles för enkelt att påpeka fel då.
Jag tror att "Skoj-banken" kan låna 714 MSEK av andra banker genom att ställa ut en säkerställd obligation i form av säkerheten i fastigheternas pantbrev.
Räntan blir då för "Skoj-banken" STIBOR-räntan.
Om jag fattat det rätt.
Enligt riksbankschefen är 2800kr i kärnprimärkapital tillräckligt för en utlåning på 1 mkr.
0,28% då ?
Själv är jag inte så intresserad av de exakta detaljerna. Det som är väldigt intressant för mig är hur det fungerar i stora drag samt att systemet som det nu ligger i vart fall är väldigt långt ifrån att INTE vara predestinerat att kollapsa samt att det är uformat för att gynna den lilla eliten snarare än att vara transparent rättvist och kompatibelt med någon allmän upppfattning om rättvisa och moral samt uppbyggade för den produktiva ekonomin som gör att mänskligheten med deras individer utvecklas och mår bra.
Bankerna har överföringar på många miljarder om dagen mellan varandra i det slutna systemet via riksbanken. Där kvittas först bankskulderna mot varandra. Bankernas skulder till oss är det som vi kallar pengar men som inte är pengar. Det mesta kvittas. Endast för mellanskillnaden behöver riksbankspengar användas. De behöver bara användas över tex em bankdag. Sen flyger de tillbaka eller till en annan bank i systemet. Bankerna kan även låna av varandra.
*Då har vi STIBOR räntan..
Över tid så jämnar det hela tiden ut sig. Då handlar det om kanske någon bankdag. Det är mer eller mindre ett nollsummespel. Jag diskuterar i stora drag hur det fungerar. Vid utlandsbetalning börjar det göra ont för bankerna. Precis som det ont när de får in en kontantkramare som kund. :)
Kontantanvändare är lite som en finne i röven för bankerna. Vi får se till att denna finnen blir till en väldigt svår plåga för bankerna. Själv gör jag allt för att vara en riktigt elak och infekterad hemmorojd mot bankerna. Hahah Frihet är inte gratis så det är det värt.
Bankerna behöver inte ha pengar för att "låna" ut "pengar". De kan i efterhand reglera att de följer de krav som finns.
Deltagare i RIX
http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Betalningssystemet-RIX/Deltagare/Vilka-ar-RIX-deltagare/ (http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Betalningssystemet-RIX/Deltagare/Vilka-ar-RIX-deltagare/)
Jakbanken verkar vara med på ett hörn....?
ca 13 tusen miljarder hanterades i RIX under förra månaden .
http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Betalningssystemet-RIX/Statistik-over-betalningar-i-RIX/2016/ (http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Betalningssystemet-RIX/Statistik-over-betalningar-i-RIX/2016/)
Hur många bankdagar 21? så ca 635 miljarder om dagen .....
NEJ INTE KREDITER.. en kredit är att man överlåter eller lånar ut något. Banker lånar inte ut. Banker ger inte krediter. Det är inte kreditpengar .Det är fordringar / bankskulder.
Wikipedia
STIBOR, eller Stockholm Interbank Offered Rate är en daglig referensränta som beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av de räntor som bankerna SEB, Nordea, Svenska Handelsbanken, Swedbank och Danske Bank ställer till varandra för utlåning i svenska kronor. STIBOR används som referens för räntesättning eller prissättning av derivatinstrument. En ränta på ett lån kan exempelvis uttryckas som STIBOR T/N + 1 % och kommer då följa STIBOR T/N-räntan med ett tillägg om en procentenhet. Noteringarna för STIBOR publiceras varje vardag kl 11:00.
De viktigaste löptiderna för STIBOR är:
T/N som står för Tomorrow/Next (nästa bankdag till efterföljande bankdag)
3 månader
Fram till Lehmankraschen 2008 som allvarligt skakade om systemen för utlåning mellan bankerna motsvarade de ställda räntorna en kurs som bankerna var villiga att avsluta affärer med varandra till. Vid och efter kraschen övergick den ränta som rapporterades till att bli en teoretisk ränta medan affärerna gjordes upp enskilt genom förhandlingar varför Stibor frikopplades från verkliga transaktioner.[1] I februari 2015 blev Stibor-räntorna negativa i samband med att Riksbanken införde negativ reporänta. Sparkonton har normalt en lägre ränta än Stibor men bankerna har valt att inte ha negativ ränta på dem för att undvika kontantuttag.
ps... de kan ge sig f-n på att denna hemorrojd tar ut kontanter ändå. . Idag tog jag bara ut 4k. jobbigt att bara kunna ta ut 400kr per uttag om man vill ha nya sedlarna. :( :(
Gammal bild på över deltagre Rix och en variant på ICAs helikopterpengar . Skulderna ökar och det gynnar av em händelse finanseliten....