http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/jun/09/french-public-debt-audit-illegitimate-working-class-internationalim (http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/jun/09/french-public-debt-audit-illegitimate-working-class-internationalim)
"...we live in debtocracies, not democracies. Debt, rather than popular will, is the governing principle of our societies, through the devastating austerity policies implemented in the name of debt reduction."
Jag håller kanske inte med om allt som står (även om jag villigt erkänner att jag inte har utbildning/kompetens att egentligen uttala mig i frågan), men det är en intressant tankeställare om varför saker är som de är idag.
Mycket läsvärt, inklusive kommentarerna (läste dock inte alla, det var många hundra) där folk gick i cirklar i sina försök att reda ut vad som är en tillgång och vad som är en skuld. Inte heller jag har tillräcklig kompetens, men det är onekligen ett väldigt intressant informationskorn att den franska statsskuldens ökning de senaste 20 åren inte beror på ökade kostnader (de har minskat, om än marginellt), utan snarare minskade skatteintäkter pga skattelättnader för personer och företag. Det är absolut nytt för åtminstone mig.
Någonstans tror jag att skuldavskrivning kommer att vara en nödvändig komponent i hur samhällsekonomin skall saneras, det handlar inte om rätt eller fel utan om vad som krävs för att hålla skutan på rätt köl. Den stora frågan är då vad konsekvenserna av en sådan skuldavskrivning blir, dvs vem tar i slutänden smällen när det blir dags för the big haircut? Att pensionärerna måste bli stora förlorare verkar oundvikligt, men jag har inga siffror på hur stor andel av t ex de svenska statsobligationerna som hålls i allmänna respektive privata pensionssystem. Någon som vet?