Hittade en bra illustration till prisinflationen i Sverige sedan början på 70-talet:
Priset på piggelin:
http://unileverhistoria.se/GB/GB-bildgalleri/ (http://unileverhistoria.se/GB/GB-bildgalleri/)
Redan 1972 fanns en piggelin som liknar dagens, men piggelin fick sin nuvarande form 1977:
http://unileverhistoria.se/Handlers/GetImage.ashx?url=/media/DA1900-27415-UNL001174.jpg&w=439&h=623 (http://unileverhistoria.se/Handlers/GetImage.ashx?url=/media/DA1900-27415-UNL001174.jpg&w=439&h=623)
1972 är året efter nixonchocken, då världen officiellt gick över till ett fiatsystem.
Fast i praktiken hade man redan ett fiatsystem sedan många år eftersom USA tryckte mer pengar än de hade guld,
detta för att finansiera vietnamkriget.
Ett rekommenderat pris för glass angavs på informationsbilderna, handlare kunde visserligen ändra priset,
men i praktiken användes oftast det angivna priset.
Priset för piggelin 1972 var 50 öre, och 1977 kostade den 1 kr.
1983 var priset 2 kr, 1987 3 kr, 1990 4 kr, 1997 5 kr, 1998 6 kr.
Idag kostar en piggelin ca 8 kr (2018).
Jämfört med 1972 är det en prisökning med 1500%
Fördelar man inflationen på 47 år blir det lite drygt 6% per år.
Om inflationen blir likartad under kommande 47 år så kommer priset på piggelin att vara ca 128 kr.
Om prisinflationen på guld följer detta så kommer priset för ett uns guld år 2065 vara ca 192 000 kr.
Citat från: grinne skrivet Söndag 03, Mars 2019, 22:56:50
Hittade en bra illustration till prisinflationen i Sverige sedan början på 70-talet:
Priset på piggelin:
http://unileverhistoria.se/GB/GB-bildgalleri/ (http://unileverhistoria.se/GB/GB-bildgalleri/)
Redan 1972 fanns en piggelin som liknar dagens, men piggelin fick sin nuvarande form 1977:
http://unileverhistoria.se/Handlers/GetImage.ashx?url=/media/DA1900-27415-UNL001174.jpg&w=439&h=623 (http://unileverhistoria.se/Handlers/GetImage.ashx?url=/media/DA1900-27415-UNL001174.jpg&w=439&h=623)
Priset för piggelin 1972 var 50 öre, och 1977 kostade den 1 kr.
1983 var priset 2 kr, 1987 3 kr, 1990 4 kr, 1997 5 kr, 1998 6 kr.
Idag kostar en piggelin ca 8 kr (2018).
Jag vill hävda att det utöver den uppenbara prisutvecklingen på denna kritiska vara så finns det även en dos av "shrinkflation" gömd i utvecklingen. Piggelin var under alla de år jag var den primära konsumenten närmast fomad som ett rätblock, men sedan någon gång 1997/1998-ish så blev den mer oval.
Jag har ingen koll på mängd vara (såsom i vikt) men jag kommer ihåg att vi var irriterade redan då. Nu har jag inte tillgång till några mått men jag har alltid trott att det rörde sig om att om man ritar en oval (ny piggelin) inuti en rektangel (gammal piggelin) så får man en glass som är lika stor i yttermått men med mindre massa.
Citat från: grinne skrivet Söndag 03, Mars 2019, 22:56:50
Jämfört med 1972 är det en prisökning med 1500%
Fördelar man inflationen på 47 år blir det lite drygt 6% per år.
Lägg till Augusts kommentar om shrinkflation så hamnar vi väldigt nära utvecklingen på guld och börs.
Jag la upp ett klipp alldeles nyss i "sevärt på youtube" om detta
Är det inte dags att skaka liv i denna tråden ?
Läste precis att Systembolaget säger nej till ölbryggerierna som vill höja sina priser då de drabbats av ökade kostnader i tillverkningsledet. Höjningen skall genomföras först till hösten. Att höja för att kompensera för egna kostnadsökningar har aldrig varit ett problem. Inte heller skattehöjningar har behövts avvaktas med.
Detta är ingenting annat än priskontroll. Sossarna vill inte att prishöjningar ska reta befolkningen innan valet.
Råvaruproducenter och fraktbolag hävdar idag 'force majeure' och höjer sina priser med omedelbar verkan och livsmedelsproducenterna får betala nu. Men dessa är i sin tur fast i handelns aviseringsfönster, som skall hantera normala, förutsägbara prisjusteringar.
Handeln har haft aviseringstider på upp till 6 månader. Det är dessa aviseringsfönster som bl.a. Systembolaget håller på och inte vill betala mer. Men i dagens situation måste intervallerna kortas.
Man måste förstå och agera utifrån läget nu, annars så orsakar det bara onödiga konkurser för producenter som får betala höjda råvarupriser, men inte själva får igenom nödvändiga prishöjningar p.g.a. gamla avtal.
Kostar en glass 10kr och någon uppfinner en maskin som tillverkar dem 4ggr snabbare och inflationen fördubblas(mängden pengar) så att glassen kostar 5kr istället för 10kr så är det ändå inflation, eftersom den borde kostat 2,5kr utan inflation.
Frågan alla måsta ställa sig är om inflationen bara är hög eller om den är riktigt hög.
Citat från: gbz skrivet torsdag 19, Maj 2022, 18:59:47
Kostar en glass 10kr och någon uppfinner en maskin som tillverkar dem 4ggr snabbare och inflationen fördubblas(mängden pengar) så att glassen kostar 5kr istället för 10kr så är det ändå inflation, eftersom den borde kostat 2,5kr utan inflation.
Inflationen/deflationen bestäms av marknadspriset och inte det verkliga tillverkningspriset.
Det finns till exempel ekonomier där många baslivsmedel är subventionerade, dvs. de kanske får bidrag från staten och har ingen eller liten beskattning. Ändå märks inflationen när världsmarknadspriset avgör vad importerade produkter kostar, oavsett vad ett lands regering vill att något ska kosta av politiska skäl.
Citat från: Truthster skrivet torsdag 19, Maj 2022, 21:05:58
Citat från: gbz skrivet torsdag 19, Maj 2022, 18:59:47
Kostar en glass 10kr och någon uppfinner en maskin som tillverkar dem 4ggr snabbare och inflationen fördubblas(mängden pengar) så att glassen kostar 5kr istället för 10kr så är det ändå inflation, eftersom den borde kostat 2,5kr utan inflation.
Inflationen/deflationen bestäms av marknadspriset och inte det verkliga tillverkningspriset.
Det finns till exempel ekonomier där många baslivsmedel är subventionerade, dvs. de kanske får bidrag från staten och har ingen eller liten beskattning. Ändå märks inflationen när världsmarknadspriset avgör vad importerade produkter kostar, oavsett vad ett lands regering vill att något ska kosta av politiska skäl.
Att priser som borde gå ner inte gör det är ett sätt att gömma undan inflation på.
Inflation är inflation är vad jag försöker få fram men folk blandar lätt ihop det med mycket annat än vad det egentligen är.
Citat från: gbz skrivet torsdag 19, Maj 2022, 22:57:39
Att priser som borde gå ner inte gör det är ett sätt att gömma undan inflation på.
Inflation är inflation är vad jag försöker få fram men folk blandar lätt ihop det med mycket annat än vad det egentligen är.
Priserna går upp och ner i förhållande till utbud och efterfrågan, vilket också kallas marknaden. Det du beskriver är en producent som har hittat en möjlighet att öka sin vinst. Vilket pris han kan sälja för är inget han bestämmer själv, det gör marknaden. Om ingen vill köpa hans produkt är det meningslöst att prata om inflation.
Jag har svårt att förstå vad du får ut av att delta i detta forum. Enligt din logik angående inflation (om jag förstår rätt) bör ädelmetaller som exempel handlas till det pris det har kostat att utvinna och tillverka dem. Samma sak med andra produkter. Det har inget med inflation att göra, inte ens "dold" inflation. Inflationen/deflationen beror enbart på utbud och efterfrågan – brist på varor/tjänster eller överflöd av varor/tjänster.
PS. Och mer lågpraktiskt, man måste alltid kolla kilo/liter priser, så det inte spelar någon roll hur produkten är förpackad.
Inflation beror enbart på mängden pengar och krediter sk. M1.
Förklaras väldigt bra här: https://www.youtube.com/watch?v=K0VKzNtZupA&t=499s (https://www.youtube.com/watch?v=K0VKzNtZupA&t=499s)
Man kan kalla inflationen för en typ av skatt också.
Att priser går upp är en effekt av inflation
Vi har även backwardation på många råvaror vilket med påverkar pris utan att vara på grund av inflation enbart.
Citat från: gbz skrivet fredag 20, Maj 2022, 12:35:20
Inflation beror enbart på mängden pengar och krediter sk. M1.
Man kan inte säga att Citat "Inflation beror
enbart på mängden pengar och krediter".
Visst inflation uppstår när en nations penningmängdstillväxt överskrider den ekonomiska tillväxten.
Andra orsaker till inflation är antingen på efterfrågesidan eller utbudssidan, eller båda delarna.
Efterfrågeinflation uppstår när den samlade efterfrågan ökar i snabbare takt än det samlade utbudet.
Inflationen stiger också vid ökade produktionskostnader p.g.a höjda löner och brist på råvaror, vilket leder till ett minskat utbud.
Citat från: gbz skrivet fredag 20, Maj 2022, 12:35:20
Inflation beror enbart på mängden pengar och krediter sk. M1.
Förklaras väldigt bra här: https://www.youtube.com/watch?v=K0VKzNtZupA&t=499s (https://www.youtube.com/watch?v=K0VKzNtZupA&t=499s)
Man kan kalla inflationen för en typ av skatt också.
Att priser går upp är en effekt av inflation
Vi har även backwardation på många råvaror vilket med påverkar pris utan att vara på grund av inflation enbart.
Du försöker politisera. Vist påverkar politiken inflationen. Men som Sarek skriver finns det fler faktorer som påverkar.
För att göra det enkelt, helt utan youtube. Stiger priset är det inflation. Spelar ingen roll varför det stiger.
Citat från: gbz skrivet fredag 20, Maj 2022, 12:35:20
Inflation beror enbart på mängden pengar och krediter sk. M1.
Det går inte att äta pengar och krediter. :)
Inflation uppstår när det finns gott om pengar, men är brist på produkter att köpa. Det finns inte produkter nog till alla och då stiger marknadspriset.
Deflation uppstår när det finns gott om produkter, men brist på pengar att betala med. Det finns inte pengar nog hos alla och då faller marknadspriset.
Citat från: Tole skrivet fredag 20, Maj 2022, 17:41:15
Citat från: gbz skrivet fredag 20, Maj 2022, 12:35:20
Inflation beror enbart på mängden pengar och krediter sk. M1.
Förklaras väldigt bra här: https://www.youtube.com/watch?v=K0VKzNtZupA&t=499s (https://www.youtube.com/watch?v=K0VKzNtZupA&t=499s)
Man kan kalla inflationen för en typ av skatt också.
Att priser går upp är en effekt av inflation
Vi har även backwardation på många råvaror vilket med påverkar pris utan att vara på grund av inflation enbart.
Du försöker politisera. Vist påverkar politiken inflationen. Men som Sarek skriver finns det fler faktorer som påverkar.
För att göra det enkelt, helt utan youtube. Stiger priset är det inflation. Spelar ingen roll varför det stiger.
Klart set spelar roll varför priserna ändrar på sig.
https://svenska.se/saob/?sok=inflation&pz=1 (https://svenska.se/saob/?sok=inflation&pz=1)
Om ni anser att ordet har en annan betydelse så är det så klart omöjligt för mig att föra en debatt om ämnet.
Brinner en fabrik ner och priserna på deras produkter går upp så anser jag inte att det är på grund av inflation t.ex.
Men klart det är inte helt lätt att se något samband med de hundratals biljarder nya sedlar man tryckt in i systemet och ökade priser, ingen kunde så klart i förväg gissa att det skulle hända.
Citat från: gbz skrivet lördag 21, Maj 2022, 01:11:25
Citat från: Tole skrivet fredag 20, Maj 2022, 17:41:15
Citat från: gbz skrivet fredag 20, Maj 2022, 12:35:20
Inflation beror enbart på mängden pengar och krediter sk. M1... Man kan kalla inflationen för en typ av skatt också.
Att priser går upp är en effekt av inflation
Vi har även backwardation på många råvaror vilket med påverkar pris utan att vara på grund av inflation enbart.
Du försöker politisera. Vist påverkar politiken inflationen. Men som Sarek skriver finns det fler faktorer som påverkar.
... Stiger priset är det inflation. Spelar ingen roll varför det stiger.
https://svenska.se/saob/?sok=inflation&pz=1 (https://svenska.se/saob/?sok=inflation&pz=1)
Om ni anser att ordet har en annan betydelse så är det så klart omöjligt för mig att föra en debatt om ämnet.
Brinner en fabrik ner och priserna på deras produkter går upp så anser jag inte att det är på grund av inflation t.ex.
Men klart det är inte helt lätt att se något samband med de hundratals biljarder nya sedlar man tryckt in i systemet och ökade priser, ingen kunde så klart i förväg gissa att det skulle hända.
Detta är ett gammalt trätoämne. Det finns de som mäter inflation i expansion av M1, det finns de som mäter i prishöjningar, etc. Egentligen så tror jag att ni är rätt nära varandra, det är bara att exemplen inte riktigt matchar.
Min syn, FWIW, är väldigt nära gbzs: inflation är ett ord för att beskriva generella prishöjningar pga expansion av penningmängd. Utan att penningmängden ökar så går det helt enkelt inte att få prishöjningar över hela linjen samtidigt.
Med en konstant penningmängd måste en prishöjning på en kritisk vara (t ex pga nedbrunnen fabrik) kompenseras med att det läggs mindre peng på någon annan (mindre kritisk) vara (som då sannolikt sjunker i pris). Detta är inte inflation, det är en ombalansering av prisbilden, temporär eller permanent.
Och naturligtvis är detta nära kopplat till politik. Visst kan man debattera Riksbankens oberoende, men att hävda att det inte är politik bakom val av räntetrappa, införande eller avskaffande av QE, etc, ser jag som naivt.
Vad sedan gäller Sareks exempel:
Citat från: Sarek
Inflationen stiger också vid ökade produktionskostnader p.g.a höjda löner och brist på råvaror, vilket leder till ett minskat utbud.
så ser jag det första som en sekundär effekt. Självklart är höjda löner kostnadsdrivande och därmed prisdrivande. Men lönerna i samhället kan inte generellt öka med mindre än att penningmängden ökar. Det går inte.
Råvarorna då? Ja, det är kanske det mest intressanta exemplet. Det är självklart så att det blir brist på råvaror förr eller senare, det behöver inte bero på politik. Men en rad politiska beslut ligger bakom att det för många råvaror blir just nu (nedläggning av kärnkraftverk, ESG, kriget i Ukraina, etc). Så det är i princip oundvikligt att råvarupriser stiger. Givetvis kan man då kalla det för "efterfrågeinflation", och hävda att det inte har med politik att göra. Men om denna efterfrågeinflation på vissa varor sker i ett samhälle med konstant penningmängd så måste den till effekt betalas genom att något annat blir billigare (eller säljs färre enheter av). Jag ser inte mycket av att någonting blir billigare just nu.
Så jag tror att den enklaste modellen är att se efterfrågeinflation (som i prishöjningar) på enskilda varor eller i enskilda sektorer som att det kan bero på en rad olika faktorer (inklusive nedbrunna fabriker) medan mer allmän inflation, såsom i generella prishöjningar i samhället, över i princip hela linjen, alltid är en konsekvens av politiska beslut.
Detta är i grunden självklart. Det är ju till och med inskrivet i Riksbankens dokumenterade inflationsmål. Man
vill uppnå en viss samhällsinflation. Vilket, som någon sade, är en form av beskattning. Visst är det så: avsiktlig inflation är en form av beskattning. Tyvärr är politiker urusla på att tygla de monster de släpper loss.
Citat från: august skrivet lördag 21, Maj 2022, 08:17:26
Detta är ett gammalt trätoämne. Det finns de som mäter inflation i expansion av M1, det finns de som mäter i prishöjningar, etc. Egentligen så tror jag att ni är rätt nära varandra, det är bara att exemplen inte riktigt matchar.
Penningmängden är ett sätt att mäta det totala ekonomiska värdet av en marknad. Även utan en penningmängd att mäta skulle det bli inflation, som utan pengar skulle behöva mätas annorlunda. Inflation kommer med andra ord alltid att uppstå när marknaden förändras oavsett hur den mäts.
Citat från: Truthster skrivet lördag 21, Maj 2022, 10:33:54
Citat från: august skrivet lördag 21, Maj 2022, 08:17:26
Detta är ett gammalt trätoämne. Det finns de som mäter inflation i expansion av M1, det finns de som mäter i prishöjningar, etc. Egentligen så tror jag att ni är rätt nära varandra, det är bara att exemplen inte riktigt matchar.
Penningmängden är ett sätt att mäta det totala ekonomiska värdet av en marknad. Även utan en penningmängd att mäta skulle det bli inflation, som utan pengar skulle behöva mätas annorlunda. Inflation kommer med andra ord alltid att uppstå när marknaden förändras oavsett hur den mäts.
Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar, men vi är givetvis överens om att nyckeln inte är vad man mäter prisutvecklingen i för enhet.
Men man måste mäta prisutvecklingen relativt någon form av referens, oavsett om det är SEK, guld, jordnötter eller pokemonkort. Med pokemonkort som referens och antalet pokemonkort i systemet konstant så kommer det inte att uppstå någon generell inflation, oavsett hur "marknaden förändras".
Du skrev ju själv tidigare "inflation uppstår när det är gott om pengar, men brist på produkter". Dvs det räcker inte med det senare.
Vad jag menar är att inflationen existerar oavsett vilket betalningsmedel som används. Det är såklart ett tänkt scenario, men tänk dig en värld där pengar inte finns, där ekonomin består av t.ex. byteshandel. Även med byteshandel kommer inflationen att vara en naturlig faktor betingad av utbud och efterfrågan. Inflationen är alltså inte betingad av penningmängden.
Det jag skrev i citatet du syftar på var att exemplifiera hur inflationen som vi är vana vid fungerar.
Citat från: Truthster skrivet lördag 21, Maj 2022, 13:45:42
Vad jag menar är att inflationen existerar oavsett vilket betalningsmedel som används. Det är såklart ett tänkt scenario, men tänk dig en värld där pengar inte finns, där ekonomin består av t.ex. byteshandel. Även med byteshandel kommer inflationen att vara en naturlig faktor betingad av utbud och efterfrågan. Inflationen är alltså inte betingad av penningmängden.
Det jag skrev i citatet du syftar på var att exemplifiera hur inflationen som vi är vana vid fungerar.
Vi är helt överens om att existens eller icke-existens är oberoende av betalningsmedel och fungerar på exakt samma sätt i en ekonomi som består av byteshandel. Men jag menar fortfarande att du har fel (när du säger att "inflationen är en naturlig faktor av utbud och efterfrågan"). I avsaknad av extern påverkan i form av ökning av penningmängden, kommer förändringar i utbud och efterfrågan att leda till exakt lika mycket prishöjningar som prissänkningar, lika mycket prisinflation på vissa varor som prisdeflation på andra.
Tänk dig ett system där du, jag, gbz och Sarek alla producerar 100 enheter av var sin vara. Du producerar tomater, gbz gurkor, Sarek småkakor och jag apelsiner. Vi behöver alla lika mycket av allting, så allting handlas till par, dvs 1 tomat = 1 apelsin = 1 gurka, osv. Tio år senare med noll externa ändringar så kommer allting fortfarande att handlas till par, dvs noll förändring, noll inflation. Ett ganska ointressant fall.
Så byt scenario: en av gbz's två gurkfabriker brinner ner och hans produktion sjunker till 50 gurkor. Alla behöver fortfarande lika mycket av allting och om vi agerar rationellt så kommer den nya ekvivalensen att bli 1T = 1A = 1S = 0.5G.
"Inflation" ropar någon, "priset på gurkor har fördubblats". "Inte alls" svarar jag. "Priset på tomater, apelsiner och småkakor har ju gått ner". Och totalt i systemet är det noll inflation: vissa saker har blivit "dyrare" eftersom utbudet minskat, och andra har blivit billigare. Så jag hävdar fortfarande att för att det skall kunna uppstå allmän, generell inflation så måste penningmängden öka. Så länge den inte gör det är det ett nollsummespel där vissa saker går upp och andra går ner. Existensen av ett "betalningsmedel" är irrelevant.
Tänk nu scenariot att du istället ökar tomatproduktionen till 200. Förändrar det något? Naturligtvis inte, det blir en annan ombalansering där vissa varor blir dyrare (allt utom tomater) och andra billigare (tomater). Priset på tomater går ner när tillgången ökar.
"Men", säger vän av ordning, "det är ju ingen skillnad på om mängden tomater i systemet ökar eller om mängden pengar gör det. Varför ser du (august) en ökning av penningmängd som en extern förändring, medan en ökning av mängden tomater inte är det?"
Det är en bra fråga. Svaret är att om vi ser "pengar" som en vara som skvalpar runt i systemet ihop med andra varor, då är det ingen skillnad (och inte heller någon generell inflation). Om alla varor går upp i pris, mätt i pengar, så innebär det bara att priset på pengar har gått ner. Precis samma situation som i de andra fallen. Om vi däremot ser "pengar" som en absolut referens då möjliggör en ökning av penningmängden en generell inflation (eftersom vi väljer att bortse från att pengar blivit billigare).
Så likaväl som att se inflation som en konsekvens av att penningmängden ökat kan man se inflation som att priset på pengar gått ner. Det är exakt samma sak. "Varan SEK är värd färre tomater."
Tur att jag satsade på potatis. :)
Citat från: Birka skrivet lördag 21, Maj 2022, 15:43:36
Tur att jag satsade på potatis. :)
Du hade kanske läst "The Martian".
Ungefär så gick det till fast jag slapp näspluggarna :)
https://www.youtube.com/watch?v=uJCMgwcJNOk (https://www.youtube.com/watch?v=uJCMgwcJNOk)
Citat från: august skrivet lördag 21, Maj 2022, 15:13:41
"Inflation" ropar någon, "priset på gurkor har fördubblats". "Inte alls" svarar jag. "Priset på tomater, apelsiner och småkakor har ju gått ner".
Jag anser nog ändå att man får betrakta "gurkexemplet" som "gurkinflation" när alla andra får ge en enhet av sitt mot en halv tillbaka, gentemot tidigare en mot en. En partiell inflation.
Inflationsfrågan är komplex med flera faktorer som orsak.
En av de största faktorerna är nog ändå
stora löneökningar i ett samhälle
utan motsvarande produktivitetstillväxt.
I mitten på 1970-talet fick vi stora löneökningar, med efterföljande hög inflation. Jag hade precis tagit min examen 1974 och börjat arbeta, och löneökningarna låg de åren runt 10 procent. För mig var det bra tajming, för efter bara några år kunde jag betala tillbaka hela min studieskuld, som var tagen i ett låginflations samhälle. Där och då hade inte ändring i penningmängden någon betydelse i sammanhanget.
Citat från: Sarek skrivet lördag 21, Maj 2022, 18:05:41Där och då hade inte ändring i penningmängden någon betydelse i sammanhanget.
Men ökades penningmängden den perioden? Vad berodde annars den tidens höga inflation på? Oljekrisen? Jag var så liten då och visste inget om vare sig M2 eller centralbanker.
Om penningmängden var någorlunda konstant under 70-/80-talen så betyder det väl att det kan bli skenande inflation även utan sådant som dagens massiva stödåtgärder och QE (som pågått sedan förra finanskrisen)? Inte för att det spelar någon större roll iofs, idag är det som det är och politiker och banksters har för länge sedan tappat kontrollen över ekonomin.
Citat från: august skrivet lördag 21, Maj 2022, 15:13:41
Vi är helt överens om att existens eller icke-existens är oberoende av betalningsmedel och fungerar på exakt samma sätt i en ekonomi som består av byteshandel. Men jag menar fortfarande att du har fel (när du säger att "inflationen är en naturlig faktor av utbud och efterfrågan"). I avsaknad av extern påverkan i form av ökning av penningmängden, kommer förändringar i utbud och efterfrågan att leda till exakt lika mycket prishöjningar som prissänkningar, lika mycket prisinflation på vissa varor som prisdeflation på andra.
Mycket trevlig recension. Man får nästan intrycket att inget kan gå fel i en bytesekonomi. :)
Det finns dock yttre påverkan i en bytesekonomi, framför allt politisk, eftersom det annars inte går att finansiera offentliga arbetsplatser som t.ex. polis och militär. Det är trots allt fortfarande inflation, och inflationen i en bytesekonomi gör att någon måste gå och lägga sig hungrig, speciellt om skörden misslyckas.
Och då vill jag bara påpeka, för god ordnings skull, att jag inte har något önske att vara en förespråkare för bytesekonomi.
Citat från: Stacker skrivet lördag 21, Maj 2022, 18:21:46
Men ökades penningmängden den perioden? Vad berodde annars den tidens höga inflation på? Oljekrisen? Jag var så liten då och visste inget om vare sig M2 eller centralbanker.
På den tiden och innan dess var det vanligt att kvinnor var hemmafruar och skötte barn och hem. Samhället förändrades så att kvinnor kunde sköta liknande arbete utanför hemmet och få betalt för det. Det kräver pengar som inte fanns tidigare.
Citat från: Stacker skrivet lördag 21, Maj 2022, 18:21:46
Men ökades penningmängden den perioden? Vad berodde annars den tidens höga inflation på?
Det berodde på de stora
löneökningar i ett samhälle
utan motsvarande produktivitetstillväxt. Med höga lönehöjningar steg produktionskostnaderna och på det följde ökade priser på produkter och tjänster.
I bilden nedan ser du att
penningmängden under de åren
SJÖNK!
Citat från: Sarek skrivet lördag 21, Maj 2022, 19:12:12
Det berodde på de stora löneökningar i ett samhälle utan motsvarande produktivitetstillväxt. Med höga lönehöjningar steg produktionskostnaderna och på det följde ökade priser på produkter och tjänster.
Sedan kan man undra att Sverige trots allt klarat sig i den industriella konkurrensen på exportmarknaderna, vilket till stor del beror på den svenska kronans nedgång i värde sedan början av 1990-talet.
Citat från: Truthster skrivet lördag 21, Maj 2022, 18:45:34
Citat från: august skrivet lördag 21, Maj 2022, 15:13:41
Vi är helt överens om att existens eller icke-existens är oberoende av betalningsmedel och fungerar på exakt samma sätt i en ekonomi som består av byteshandel. Men jag menar fortfarande att du har fel (när du säger att "inflationen är en naturlig faktor av utbud och efterfrågan"). I avsaknad av extern påverkan i form av ökning av penningmängden, kommer förändringar i utbud och efterfrågan att leda till exakt lika mycket prishöjningar som prissänkningar, lika mycket prisinflation på vissa varor som prisdeflation på andra.
Mycket trevlig recension. Man får nästan intrycket att inget kan gå fel i en bytesekonomi. :)
Det finns dock yttre påverkan i en bytesekonomi, framför allt politisk, eftersom det annars inte går att finansiera offentliga arbetsplatser som t.ex. polis och militär. Det är trots allt fortfarande inflation, och inflationen i en bytesekonomi gör att någon måste gå och lägga sig hungrig, speciellt om skörden misslyckas.
Och då vill jag bara påpeka, för god ordnings skull, att jag inte har något önske att vara en förespråkare för bytesekonomi.
Inte jag heller, en av människans största uppfinningar är själva konceptet "pengar".
Och, också för ordningens skull, så påpekar jag att mina exempel givetvis är teoretiska exempel. Det existerar självklart inte något helt isolerat ekonomiskt system, inte heller Sverige på 70-talet. Yttre påverkan, både i form av handel med omvärlden och politiska krav på finansiering av gemensam infrastruktur är ett faktum och det finns ytterligare former.
En sista kommentar apropos detta med finansiering av gemensam infrastruktur (vilket du har helt rätt i, och är en viktig poäng) är att allt annat detsamma så skulle en sådan kostnad (vilket ju både till effekt och i praktiken är en beskattning av systemet) verka inflationsdrivande. Att stoppa in pengar i systemet är inflationsdrivande och likaså att extrahera varor.
Varför går det då inte överstyr mycket snabbare, givet att vi har massor med gemensam infrastruktur?
Min förklaring på detta mysterium är "produktivitetsökningar". Återigen allting detsamma (dvs det förenklade teoretiska systemet med konstant penningmängd alternativt byteshandel)... i detta system så driver produktivitetsökning deflation eftersom en fix penningmängd skall jaga en allt större volym varor.
Men detta är ingen absolut sanning utan bara ett konstaterande av att beskattning av och produktivitetshöjning i ett i övrigt slutet system verkar åt motsatta håll.
Citat från: Sarek skrivet lördag 21, Maj 2022, 19:12:12
Citat från: Stacker skrivet lördag 21, Maj 2022, 18:21:46
Men ökades penningmängden den perioden? Vad berodde annars den tidens höga inflation på?
Det berodde på de stora löneökningar i ett samhälle utan motsvarande produktivitetstillväxt. Med höga lönehöjningar steg produktionskostnaderna och på det följde ökade priser på produkter och tjänster.
I bilden nedan ser du att penningmängden under de åren SJÖNK!
Om penningmängden sjönk under den perioden och lönerna gick upp så får jag för mig att det påverkar arbetslösheten mer än priset på varor för den som har en anställning eller?
Citat från: Stacker skrivet lördag 21, Maj 2022, 18:21:46
Citat från: Sarek skrivet lördag 21, Maj 2022, 18:05:41Där och då hade inte ändring i penningmängden någon betydelse i sammanhanget.
Men ökades penningmängden den perioden? Vad berodde annars den tidens höga inflation på? Oljekrisen? Jag var så liten då och visste inget om vare sig M2 eller centralbanker.
Om penningmängden var någorlunda konstant under 70-/80-talen så betyder det väl att det kan bli skenande inflation även utan sådant som dagens massiva stödåtgärder och QE (som pågått sedan förra finanskrisen)? Inte för att det spelar någon större roll iofs, idag är det som det är och politiker och banksters har för länge sedan tappat kontrollen över ekonomin.
Kolla på hur man löste problemet på 70-talet.
Du kanske märker hur körd situationen är idag när du inser att det ända man gör idag är att skylla ifrån sig och låtsas som problemet inte existerar.
Citat från: Sarek skrivet lördag 21, Maj 2022, 19:12:12
Det berodde på de stora löneökningar i ett samhälle utan motsvarande produktivitetstillväxt. Med höga lönehöjningar steg produktionskostnaderna och på det följde ökade priser på produkter och tjänster.
Ja det är jag med på, men varför krävde man så mycket högre löner så inflationskarusellen drog igång? Lönekraven borde väl berott på att priserna av ngn anledning redan stigit kraftigt så att löntagarorganisationerna krävde kompensation, precis som det kommer att bli nu. På 70-talet red väl Sverige fortfarande på turen att ha klarat sig ur WWII helt intakt så industrin hjälpte till att bygga upp resten av Europa igen, varpå Sverige blev rikt och fick överhettad ekonomi vilket är inflationsdrivande.
Jag jobbar under kollektivavtal som styrs av industrins s.k. "märke", vilket i sin tur tittar på Tyskland för vägledning till hur mycket det ska krävas i påökt här hemma och de tyska facken vill ju nu ha 10% eller vad det var. Om Sverige tar efter och hamnar där så kommer inte inflationsspiralen direkt att minska... Fast jag kan inte tänka mig att företagen går med på det. "Alla måste ta sitt ansvar" kommer det att heta. Ja, utom de som ställt till med eländet förstås.
Nu blir det 70-talet all over again. Hujedamig, brace for impact.
Citat från: Stacker skrivet Söndag 22, Maj 2022, 18:07:23
Citat från: Sarek skrivet lördag 21, Maj 2022, 19:12:12
Det berodde på de stora löneökningar i ett samhälle utan motsvarande produktivitetstillväxt. Med höga lönehöjningar steg produktionskostnaderna och på det följde ökade priser på produkter och tjänster.
Ja det är jag med på, men varför krävde man så mycket högre löner så inflationskarusellen drog igång? Lönekraven borde väl berott på att priserna av ngn anledning redan stigit kraftigt så att löntagarorganisationerna krävde kompensation, precis som det kommer att bli nu.
På 50- och 60-talen var det
både stora löneökningar och hög tillväxt, vilket alltså inte medförde så hög inflation. På 70-talet var marknadens parter vana vid årliga löneökningar och fortsatte med det trots att tillväxten avmattades, med ökande inflation som resultat.
Inflationen i Tyskland den högsta på nära 50 år.
Nådde i Maj 8,7%.
Energi : 38%.
https://money.usnews.com/investing/news/articles/2022-05-30/german-inflation-reaches-8-7-in-may-on-energy-prices (https://money.usnews.com/investing/news/articles/2022-05-30/german-inflation-reaches-8-7-in-may-on-energy-prices)